Danska orbetareföreningens besök i Peris kuatakomber, Härom skrifver en korrespondent till Göteborgsposten följande: Hvar och en förser sig med tt stort stearinljus; det är nemligen mörkt nere underjorden; men se hvilken massa menniskor! ön tvåhundra menniskor inne på gården, som prata och skratta och vända ut och in på roccarne för att icke få stearinfläckar på dem. Men nu börjar nedfärden. En lång trappa 90 steg, leder ned i djupet. Här börjar en smal gång som endast tillåter oss att gå en och en sender. Men se denna egendomliga anblick: Gången slingrar sig i flera krökningar och genom några förfallna hvalf kunna vi se dem som äro långt före oss. Det är som en lång orm skulle slingra sig fram, der vi komma i en oändlig gåsmarsch; hvar och en med sitt ljus i handen. Gången är hvälfd ech murad. Här och hvar synas igenfallna sidogångar, men man får ej beträda dem: Rakt fram, endast efter som föraren visar oss. Allt efter som vi vika af hafva gångarne sina egna namn efter de gator och gvarter under hvilka de löpa; 8e här komma vi till sjelfva likkällrarne; i manshöga trafvar; som vedstaplar ungefär, ligga här benen symmetriskt ordnade, och af skallarne bildas bårder och listverk: Inskriptioner bär och der gifva tillkänna på hvilken kyrkogård de blifvit hopsamlade: Paris har nemligen haft flera kyrkogårdar som vid de allmänna rifningarne och planeringarne fått försvinna, hvarvid benen blifvit kopsamlade och förda till katakomberna. De yngre först, de äldre sist; allt efter deras ålder i tjensten, De första taflorna bära olika år på 1850-talet. :Derefter komma vi längre tillbaka i tiden. Efter att hafva passerat 20och 30-talet finnas här åtskilliga med 1804; om en stund äro vivid 1792. Här hafva vi revolutionsmännen. Flera taflor bära inskriptionen: Hopsamlade efter den och den striden vid Tuilerisrna och vid andra platser. Här och der äro äfven taflor med åtskilliga tänkespråk och sentenser uppslagna. Men hvad nu? Har äfven svenskan hittat hit ned. Jordens oro viker, för den frid som varar, Grafven allt förliker, Himlen allt förklarars; Under en fransysk vers följer åter ett tänkespråk: Intet lif utan död; ingen död utan life. Nederst finna vi förklaringen: La visite du Prince Oscar de la Suede le 7 Mai 1867, Den är således af helt färsk datum denna inskription, och troligen den nyaste: Men man kör oss oupphörligt framåt. 1786 är det tidigaste årtal vi upptäcka. Nu äro vi åter vid en trappa och uppstigandet begynner. Det går litet långsamt, ty alla skola räknas, att ingen må ha qvarglömts der nere i djupet. Vid utgången omringas vi af gurmor och barn; som med en ihärdighet utan hejd skrika: Skänk mig ert ljus! Skänk mig ert ljus! — Nå; så tag det och spring då; din lilla gamin. Vandringen varade i 20 minuter. Utvandringen till Nor d-amerika. Från januari till juli månad detta år hafva 120,305 emigranter ankommit till Newyork från europeiska hamnar; motsvarande antalet under samma tid förlidet år utgjorde 119,624: I medeltal anlände 1,100 emigranter dagligen: Tvenne nordamerikanska örlogsfregatier lära; enligt finska tidningar, vara att förvänta till Helsingfors hamn. De heta Franklin och Minnesota samt äro på väg till Kronstadt. På antingen fram eller återresan göres ett kort besök i Helsingfors. pMinnesota är öfningsfartyg för kadetter. mm Are——e—————————————— speoeemmmsesmmamsummsmsans