Dagens Nyheter – 22 juli 1867, sida 2

slägter, Oxenstjernorna, Hans dotter Märta var nemligen gift med Bengt Jönsson (Oxenstjerna), hvars moder Christina var en dotter till Christer Nilsson (Wasa). Med båda de närvarande herrarne var han sålunda befryndad; och ensåg sig måhända derför kunna gifva sin tunga friare lopp, än han eljest skulle hafva gjort. i — I talen om att lagen blifvit bruten — afbröt herr Christer den långa tystnad, som följt på slottsherrens yttrande — och att konungens fogdar brutit den..:Mig synes saken vara något annorlunda, jag menar att felet är att söka hos konungen sjelf, som underlåtit att tillsätta drots och marsk, hvilka kunnat föra regeringen och handhafva ordningen i hans frånvaro. Han har i det afseendet rätt, denne bondehöfding, att konungen icke hållit riksens råd i den vördniog; som vederbort ::. — Det der rättegångsmålet; som kungen lät danska rådet afgöra; det kunnen I aldrig glömma; morfader — inföll Jöns Bengtsson. — Du har rätt, dotterson, jag kan det icke glömma; ett vädjadt svenskt rättegångsmål skall af Sverges råd afgöras, på andra vilkor blef aldrig Erik af Pomern Sverges konung. Nu sutto de danske herrarne der och dömde och blott två svenska biskopar voro närvarande. Det var dock icke derom; jag nu ville tala, jeg ville blott med ett fall bland många visa, det äfven vi herrer af rådet kunna hafva grundade skäl till klagan :..men icke hafva vi derför gripit till svärdet för att taga oss rätt:.:Nu är det min tanke; att konungen måste förmås att tillsätta drots och marsk, och dertill skall bondemannen bjelpa oss bättre än vi sjelfva; men först och sist måste det vara målet för våra