Dagens Nyheter – 20 juli 1867, sida 2

Rätteg.och polisuylheter. Pelten. Ett rlåderligt bodlejon. En handelsbetjent vid aamn L. L., hvilken söndagen den 14 dennes å Skeppsholmen, på ett i högsta grad anständigheten sårande sätt såväl genom ord som handling förolämpat tvenne hederliga fruntimmer, dömdes i förrgår, i polisdomstolen, att för förargelseväckande beteende å allmän plats böta 25 rdr. Som äfven upplyst blifvit, att L. vid tillfället varit af starka drycker öfverlastad, så dömdes han dessutom att för sistnämnde förbrytelse böta 10 rdr. 19 rdr buffen., En muraregesäll vid namD Pehr Gustaf Carlsson, hvilken å en krog på söder tilldelat en tjenstflicka Blomqvist, såsom vittnena uttryckte sig, en buffs, samt slagit öfver henne gonlyckana af en halfbutelj bäjerskt öl; dömdes i går i polisdomstolen att böta tillsammans 19 rdr, af hvilken summa polisen skulle hafva 10, d. v. s. brorslotten; den buffade 4 rdr 50 öre, samt 3:ne afhörde vittnen 1 rdr 50 öre hvardera. Något om ett kräftskal, som kommit galet och om ett paraply, som kommit orättvist.. I går handlades i polisdomstolen ett mål mellan tvenne 8. k. borstare, hvilka å ömse sidor anklagat hvarandra för öfvervåld. Domaren (till den å kärande sidan stående borstaren). Nå, Dandanell, hur gick det till det här? Dandan ell (med ädel vrede). Jo, herr domare, jag står på Riddarhustorget i sällskap med Callenberg, uppassarn förstås, å vi åt kräftor. Nå, allteftersom jag åt, så sutta jag kräftskalen omkring mej, å då kommer han der (pekande på sin antagonist), Jävert, å frågar hvarför jag slår kräftskal i skalln pån; å då säjer jag: har det kommit, så har det kommit galet, säjer jag, å då drifver han till mej med ett paraply två vådliga slag bak i nacken, å det kom då orättvist. Nå, sen går han sin väg, men så fick han se att han slagit af paraplyet på min nacke, å då kommer han till mej igen å drifver till mej med näfven ett slag midt i planeten, å jag bara sköt honom ifrån mej lugnt, helt lugnt..:. Domaren (till den andre borstaren). Är det sannt det här, min kära Jävert? Jävert (med stoiskt lugn). Det är ju tydligt och klart att hvartenda ord är osannt, för så här gick det till: jag kommer gående på torget med en nattsäck å tocke der; just som jag går, får jag ett stort kräftskal på näsan; då gick jag å frågade Dandanell: hvarför slåss du med kräftskal? sa ja. Då gaf han mej två örfilar å buffades å knuffades; det enda jag gjorde honom var, att jag på anständigt vis tog emot. Domaren. Det vill säga, du parerade endast de slag som den andre måttade åt dig? Jävert (bugande sig). Parlerade, just så ja, inte på annat sätt. På det der skulle jag anhålla få höra stadsbudet N:o 52, för han såg när vi va ihop. Dandanell (tagande sig bak i nacken). Å jag vill på bevis höra uppassaren Callenberg, åsså en hel mängd vittnen, sam jag inte känner till. Domaren. Ja, målet uppskjutes till om måndag; då ni åter skola infinna er och medhafva edra vittnen.