(Insändt.) Om presterskapets och kyrkobetjeningens i Jakobs och Johannis församlingar aflöningsförmåner, Under denna rubrik hade Dagens Nyheter för den 10 juli en artikel, som är förtjent att uppmärksammas. Det intresse för denna vigtiga sak, som nämnde artikel ådagalägger, har föranledt undertecknad att begära plats för dessa rader under den förutsättning, att det är genom diskussion en fråga bäst utredes. Ins. som i de flesta afseenden instämmer i de åsigter, Beom i nämnde artikel uttalas, vågar dock för det närvarande hysa något olika tankar i ett par punkter. Med afseende på sportlerne så må gerna erkännas, att de borde försvinna. Då man likväl vet huru svårt det är, att tvärt afbryta gamla inrotade vanor, och det troligen icke skulle i detta fall kunna ske, utan att införa en taxa, såsom Katarina församling och derigenom bilda en sportelkassa, hvilket Dagens Nyheter tyckes önska; men det icke torde vara obekant, huru föga invånarne i Katarina äro nöjda med denna ytterligare tvångsbeskattning, och man dessutom måste medgifva att en frivillig afgift för de af presterna fordrade serskilta förrättningarne är vida att föredraga; — så återstår intet annat, för det närvarande, än attgenom lön eller arvode aflösa äfven sportlerne eller ock låta dem tillsvidare qvarstå. För att aflösa dessa sportler skulle, enligt komiterades arbete och då klockarens i Jakob sportler beräknas till 1,200 rdr, det erfordras en summa af 8,304: 75 öre, som skulle uttaxeras, men märk väl — af personer hvilka till större delen icke behöft anlita presti och för dessa serskilta fall). Ins. finner sålunda att komiterade hafva förfarit klokt, då genom antagandet af deras förslag alla anspråk på arvode för i kyrka förrättad vigsel, dop, kyrkotagning och för jordfästning, då presten mötervidgrafven, samt för socknebud och nattvard åt sjukas skulle upphöra. Hvad Dagens Nyheter sagt om deninskränkning i pastors göromål, som konventionsförslaget söker fvägabringa, är ganska sannt. Det fins intet rimligt skäl angifvet, hvarför pastors göromål skulle öfverskjutas på andra. Deremot torde det väl tåla att tala om, huruvida icke de båda komministrarne i Jakob vid en nu skeende väsendtlig löneförbättring böra åtaga sig något mer tjenstgöringsskyldighet, såsom förslaget innehåller. Det synes i sanning vara med billighet och rättvisa öfverensstämmande, att en prest med 2,500 rdr i fast lön, med flera hundra rårs sportler årligen och med fri bostad (6—7 rum) åtager sig något arbete utöfver de 5 å 6 timmar i veckan, han nu är upptagen. Det torde dessutom vara till hans egen nytta, att han vid befordran något känner till pastoralvården, hvarförutan han sålunda äfven inhemtar bättre kännedom om församlingens invånare. Ins. vill således icke inskränka pastors göromål, men han vill utsträcka komministrarnes och detta till församlingens bästa. Pastor betalar nu till en adjunkt 1,100 rdr om året. Enligt konventionen skulle han af sina egna inkomster dermed fortfara. Denne adjunkt har intet annat att göra än, att biträda i pastorsexpeditionen och i etället för pastor predika en och annan gång. Då nu komministrarne, för att nyttja konventionsförslagets uttryck, böra åtaga Big den tjenstgöring, hvarom i sammanhang med denna konvention varder serskilt ordnadt, så synes det såsom alldeles tydligt och klart att adjunkten kan indragas utan förökande för pastor af göromålen. Då man ser hvad som uträttas af de tjenstgörande inom dissenter-förgamlingar, huru ofta, huru mycket af hvar och en predikas helgdagar och arbetsdagar, huru mycket dessa göra för sina församlingar — och jemförer dermed hvad af statskyrkans presterskap åstadkommes, så, utan att taga i betraktande dessa sednares relativt stora inkomster, må man bekänna, att statskyrkans församlingar hafva mycket att fordra af sitt presterskap! — Det torde således vara det minsta som kan fordras inom nu ifrågavarande församlingar vid konventionens uppgörande, att tjenstgöringen ställes i vågon liten harmoni till inkomsterna. Följden blir att adjunkten, såsom öfverflödig, indrages och pastor betrias från skyldigheten att af Bina inkomster betala hans underhåll; och pastors lön torde naturligtvis böra minskas med ungeför samma belopp, som han til adjunkten förut betalt. Af ofvanstående går dessutom tydligt fram, att det bör blifva afgjordt emellan församlingarne och tjensteinnehafvande hvad dessa sednare åligger. Församlingarne böra fastställa ett tjenstgöringsreglemente, så att denna fråga kommer på det klara, ty att betala 3—4,000 rår till en komminister för en tjenstgöring af bortåt 300 timmar om året är uppenbarligen ett slöseri och ait lägga hyende under sysslolösheten. ;) Vi få fästa Ins. uppmärksamhet derpå, att vi yttrat vår åsigt vara, att berörde kyrkoherdelön, utom boställsrummen, borde anses tillräckligt stor, om den blefve bestämd till 6000 rdr ett för allt. Ce8ladaa skalla Insan annrtalargättning kamma I