Dagens Nyheter – 18 juli 1867, sida 2

dåligt sällshap. Den egentliga anstiftaren af tillgreppet, hvilken åtföljdes af sin fosterfar, angafs deremot såsom mycket okynnig och olydig. Ifrågavarande tilldragelse är blott ett ytterligare bevis på, hurusom den bästa uppfostran i hemmet förstöres genom dåliga sällskaper utom hus, och att föräldrar, som vilja ha glädje af sina barn, aldrig kunna vara nog försigtiga vid val af sällskap åt dem. Rådhusvrätten. En byxoch knapphistoria. I förrgår höllsi rådhusrättens 5:te afdelning ransakning med å fri fot varande förre betienten och sjömannen Anders Pettersson, anklagad för att hafva från sin gode vän och bror, betjenten Olsson, stulit ett par guldknappar och från en obekant herre, annars bagerilärlingen E. A. Eriksson, en pantlånesedel å ett par byxor, eller, som bagarn sjelf påstod en byx-sedel. Pettersson, hvilken otvunget erkände sina förbrytelser, berättade, att han, som den 8 juli blifvit af Olsson bjuden på m ddag, derefter medföljt till denne sednares bostad, der han under det förtroliga samspråk, som uppstått, tillegnat sig de omnämnde guldknapparne, hvilka varit liggande å en i rummet befintlig byrå. Tagande ett ömt afsked af Olsson, hade han härefter i språngmarsch begifvit sig af till en pantlånare Eriksson, hvarest han lyckats få låna 2 rdr på det stulna godset. Bokhållaren å kontoret hade emellertid anat oråd och eftersatt samt gripit guldknappsäljaren. Likaledes erkände Pettersson, att han Midsommardagen från eden obekanta herrn tillgripit ett pantlåneqvitto å ett par byxor, utfärdadt af pantlånaren Schleif. Pantqvittot hade han försålt till en gardist vid namn Danielsson, för 2 rdr 50 öre. Denne hade clöst byxorne och i sin ordning försålt dem till en kamrat med namnet Blomstrand, för 5 rdr 50 öre. Blomstrand slutligen hade en kort tid efter köpet behött penningar, hvarefter han sökt belåna oftanämnde byxor, men — märkvärdigt nog, råkat på samma pantlånare, hvilken lagt embargo på byxorna och näranog på gardisten äfven. Ett ombud för byxköparne, poliskonstapeln Andersson, förklarade å dessas vägnar att de voro villiga att utan någon ersättning uppoffra de penningar, de till Pettersson utgifvit. Pettersson fälldes att, för första resan snatteri på Ka tider och ställen samt under helgdag, böta 45 rdr. Barnamord. Vid samma afdelning fortsattes härefter ransakning med, för barnamord, häktade Lisbeth Jonsdotter. Doktor Blachet, hvilken denna dag var tillstädes, förklarade bestämdt att barnet varit fullgånget och att således Jonsdotters bekännelse ej vore fullt öfverensstämmande med sanningen i vissa falla. Målet uppsköts på 8 dagar för vidare upplysningars vinnande.