Dagens Nyheter – 15 juli 1867, sida 3

nus tog budbäraren med sig och förde honom upp till fogdens rum. Johan Wale hade halfrusig hört trutmpetstöten och satt sig upp i sängen, der han låg oafklädd. När Jjudet af de ankommande träffade honom; steg han upp och lyckades: efter någon möda få eld på en vaxfackla, sora satt fästad vid en messingsring i väggen helt nära spiseln. Derute var det redan ljus dager; men detta rum var, som läsaren påminner sig; genom sina små fönster temligen dunkelt och mörkt äfven midt på dagen: När fecklan väl blifvit tänd, gick fogde n och öppnade; och åter syntes det der hemska leendet på hans läpp, när hans öga träffade de inträdande. j — Du kommer bittida; sven? — sporde han och spände sina ögon i den främm ande. — Vigtiga ärenden tillåta sällan val af tid — genmälte svennen; i det han framräc kte ett bref till fogden och tillade — Melcher : Gjordsson låter helsa eder, fogde; och anhå iller om säker gisslan, i fall I viljen se grefvens dotter på Borganäs. Fogden svarade icke på detta tal: H: m hade öppnat brefvet och genomläst det; och derunder antog hans ansigte eit så förfärligt uttryek : af hat och bitterhet och hans ögon gnistrade : så hemskt; att den främmande svenrien vände : sig bort. : HoA (Forts)