Dagens Nyheter – 15 juli 1867, sida 2

sig upp ur Hofrans djup och i tysta bugter öfverstigit muren: Något på sidan om detta ställe låg i ett hörn inom muren en sammanförd hop af stora stenar; sannolikt ämnade att begagnas vid försvaret; om slottet anfölles med stormande hand. Bakom denna stenhög försvann skuggorna: Allt var tyst inom borgen; blott en och annan gång hördes det hemska rasslet af kedjor liksom nedifrån jorden. Erik ryste till; när detta ljud träffade hans öra, och som en:ande gled han utefter muren uppåt slottsbyggnaderna: Han var lätt beväpnad; ett kort svärd var instucket inom lädergördeln och på axeln bar han en lång jernstång försedd med hakar i ömse ändar: Han hade hunnit till tornet och ämnade just skrida öfver den öppna gården framemot borgstugan; der antagligen största delen af svennerna låg försänkt i djup sömn; då plötsligen en häftig trumpetstöt hördes utanför borgporten och efter någon stund besvarades af en annan från porttornet; Erik drog sig tillbaka innerst in i hörnet mellan ett par stora öltunnor och tornväggen; och en dödlig blekhet betäckte hans kind; Det var icke fruktan; det var en djup förtviflan: Han tänkte icke ett ögonblick på att ge sitt företag förloradt; blott derpå, huru han med sin död skulle kunna hämnas sin käre Herrman: Från borgstugan rörde sig emellertid ingen; men utför vindeltrappan kom en sven nedspringande; det var långe Magnus, och kort derefter red en ryttare in på gården, Ryttaren steg af sin häst och följde Magnus uppför vindeltrappan;