Dagens Nyheter – 15 juli 1867, sida 1

St REEE——— AX Palm Hartman härstädes: Hr P., som på sednare tiden varit bosatt i Stockholm, hade jemte sin fru hitkommit på besök hos slägtingar, för tillfället boende vid Ryaskogeå Hisingen; och i tordags på förmiddagen utgått för att jaga, men hemfördes kort derefter som lik. Olyckan berättas hafva tillgått så; att hr P. ville bjelpa till att bortjaga en tjur och för detta ändamål oförsigtigtvis begagnat sin medhafda bössa; hvilken han fattat i pipan, med mynningen vänd åt sig: Skottet brana af, med den olyckliga påföljd; att bössan sprängdes; hvarvid svanskrufven inträngde i hr P:s bröst och ögonblickligen dödade honom. Hans lik fanns liggande framstupa på platsen; bredvid detsamma låg den nedre delen af bössan med splittrad kolf; och på något afstånd hittades pipan. ANMALANDEN. Nordiska Taflor. Af detta intressanta! och mycket billiga planschverk, på hvilket vi flera gånger haft anledning fästa våra läsares uppmärksamhet, hafva nu 7:de och 8:de häftena utkommit, innehållande bland annat Sofiero i Skåne, Ronneby och Djupadal samt staden Bergen i Norge, m. m. Svenska Familj-Journalons G:te häfte har utkommit, innehållande, såsom vanligt med denna tidskrift, en rik omvexling af text och bilder. Fp : En hedrande verksamhet. I Nerikes Allehanda läses: En anspråkslös och torftig gumma, af lägsta börd efter rangordningens måttstock, dog såsom inhyseshjon i en by i södra Nerike häromdagen vid nära 67 års ålder. Hvad mera? Sådant händer alla dagar. i Det är sannt. Men denna gumma, som egnat sitt lif åt hedrande verksamhet, lemnar efter sig ett aktadt minne och en samlad fond, om ej af skatter, så af kärlek i barnahjertan. Denna kärlek, sktning och tacksamhet söka sig ett uttryck, och så har den gamlas bortgång tillskyndat oss en skrifvelse, som Vi med nöje återgifva något förkortad; Söndagen 30 juni försiggick i Snaflunda en isitt slag högtidlig begrafningsakt, då ogifta småbarnslärarinnan Sara Stina Jansdotter i Svinnersta ledsagades till sitt sista hvilorum: Född i Askersunds socken år 1800, har hon tillhört Snaflunda församling största delen af sin lefnad. Vid 9 års ålder lär bon, genom att blifva skrämd af någon äldre lekkamrat, ha ådragit sig så svår sjuklighet och värk, att hon blef ofärdig och sedan under hela sin lefnad måste stödja sig vid krycka. Dock egde Sara Stina ett lifligt och gladt lynne, var verksam och nästan outtröttlig som småbarnslärarinna, med hvilken undervisning hon sysselsatte Big mer än 25 års tid. Största delen af denna sin verkningstid har hon tillbragti Svinnersta by, hvarest hon har många både äldre och yngre lärjuogar, hos hvilka hon först satt boken i hand, och hvilka alltid med tacksamhet och vördnad skola ihågkomma den hädangångna lärarinnan. Något egentigen eget hem hade hon ej, men egde likväl detta i ordets vackraste mening, hvart hon kom, då hon flyttade ifrån det ena stället till det andra inom byn med sina små lärjungar. Af desgas föräldrar ansågs hon alltid såsom en medlem af familjen och vårdades såsom en sådan med synnerlig omsorg, hvar hon befann sig. Såsom ett.bevis på den allmänna aktning och tillgifvenhet, Sara Stina åtnjöt i sin krets, må nämnas, det hon, vid större och mindre bjudningar inom byn, alltid var en gerna sedd gäst. r Med sin barnaundervisniog fortfor hon nästan utan uppehåll hela året omkring — icke alltid regelbundet vissa timmar om dagen, såsom i våra vanliga folkskolor; men dock hade barnen hennes tillsyn under sina lekar och undervisning iläsning flera timmar dagligen. . Sistl. vår nedlades hon på sin sista sjuksäng, då hennes undervisning först för alltid afbröts; och hon zfled hos nämndemannen Gustaf Gustafsson, den 25 juni. Till grafven följdes hon, enligt uttryckt önskan, af sina lärjungar, äldre och yngre, samt dessas föräldrar m. fl, från Svinnersta by. Emigranter. Till Amerika afgingo ifredags afton ett antal af omkring 200, af alla åldrar, med ångfartyget Heroa till Hull från Göteborg. Heltom! Från Göteborg skrifves: För omkrin åtta dagar sedan ankom ett telegram från en Wadstena boende landsfiskal med anhållan, att statdrängen J. Andersson från Svanshalls socken, hvilken rymt från hustru och barn för att begifva sig till Amerika, måtte härstädes gripas. Den afvikne, som för att förse sig med reskassa till det fölofvade landet stulit 300 rdr, hade itelegrammet blifvit noga uppgifven till sitt signalement, hvilket för hans yttre menniska ingalunda var smickrande. På detta signalement blef han också af den spanande polisen. igenkänd och gripen, då han i går afton med äångf. Hero skulle begifva sig i väg. Vid det enskilda förhör som med honom i polisen anställdes erkände han, hvad som i telegrammet lagts honom till last. v Nya orgelverk. Från Skara skrifves: Den 23 juni besigtigades af direktör J. A. Mankelli Skara ett nytt orgelverk i Rångedala kyrka, hvilket var till. församlingen skänkt af rådman Ehrenqvist i Borås; och likaledes d. 7 d:s ett nytt verk i Kölaby kyrka, skänkt till församlingen af patron Daniel Bohman på Lundby. Båda dessa verk voro förfärdigade af den allt mer och mer erkändt skicklige orgelbyggaren dir. C. A. Setterqvist i Örebro, och blefvo båda med stort beröm approberade såsom särdeles goda och solida. Ett nytt orgelverk besietigades äfven i Skarstad och approberades den 20 sistl. juni. Detta var förfärdigadt af orgelbyggarne, bröderna Söderling. Under de sednare 20 åren har inom Skara stift nära 70 nya orgelverk blifvit byggda, och fiera bland dessa utaf Åkerman, Marcussen, Setterqvist och bröderna Söderling. . Landtbraksmötet I Linköping. Östergötlands läng hushållningssällskaps allmänna landtbruksmöte öppnades i torsdags, kl. 10 f. m., medelst kanonsalut och musik, hvarefter utställningarne togos i betraktande till kl. 1 e. m., då ledamöterna samlades å elementarläroverkets stora sal. der fö