Article Image
Festen för William Lloyd Garrison, (Forts. fr. föreg. nummer.) Talaren (hertigen af Argyll) ordade härefter om lifegenskapen i Ryssland, hvilken han dock ansåg vara af en mindre obygglig natur än det amerikanska slafveriet, och uttryckte sin innerliga glädje öfver att menniskoslägtet nu hunnit så långt framåt, att det förmådde klart inse ;haltlösheten af dena grundsats, hvarpå slafve iet varit stödt. När man besinnade hvilka ocrhörda gräsligheter det nu afskaffade olycksaliga systemet förorsakat, när man betänkte till hvilken grad kristendomen under århundraden blifvit gäckad af sina egna bekännare — då först kunde man till dess fulla värde uppskatta den oerhörda skuld, hvari menskligheten stod till Garrisen och hans bundsförvandter (bifall). Det var icke allenast södern som hade del ilifegenskapens svåra brott; denna hade sla,it djupa rötter äfven i Nordamerikas fria stater. Och hvad voro Nordamerikas fristater? Man kan lugnt säga att Amerika var ett land, hvars invånare af den allsmäktige Guden blifvit satte att bevisa hvad menniskan kan göra för sig sjelf (bifall). Innehafvande den mest gynnsamma ställning i förhållande till andra länder, i besittning af ett vidsträckt landområde, som naturen utrustat med ymniga skatter, befolkade af Europas kraftfullaste slägteu, egande full frihet att tillegna sig det bästa af den gamla civilisationen, utan att dervid behöfva insupa en mängd fördomar, hvaraf denna vore behäftad, måste dessa stater hastigare och såkrare än något annat samhälle förkofra sig i alla möjliga afseenden; och under sådana förhållanden — hvilken man med förstånd och bjerta kunde anmat än varmt intressera sig för dem, erfara en :outsäglig glädje öfver att de blifvit befriade från slafveriets förbannelse? Talaren frsmhöll härefter de otroliga svårigheter, med hvilka hr Garrison haft att kämpa. Den menskliga själens haf, yttrade han, upprördes häftigt, när lidelsens och egennyttans stormar rasade gentemot samvetets och rättskänslans lugna men mäktigt frambrytande ström. William Garrison styrde sin bräckliga farkost ut på detta farliga vatten och — han var ensam i farkosten. (Hör, hör!) Tal: sade sig kuna fatta en stor konungs eller fältherres känslor, när han efter vunna segrar såge sitt folk njuta frihetens välsignelse, väl vetande att det hade ingen annan än bonom att tacka derför; men ännn lättare var det för tal. — och det måste vara det för alla — att bilda sig en föreställning om den mans glädje, som, efter att under åratal ha varit ett föremål för klander och förföljelse samt blifvit utpekad såsom en fanatisk försvarare af utopiska ideer; funnit sitt värde erkändt, ja, af sina landsmän och hela verlden blifvit prisad såsom en profet och esove or kl NR or MA BR FAIRIVNRANLES en HN JM TAGS Th RV Blge gr Rv

13 juli 1867, sida 3

Thumbnail