Dagens Nyheter – 11 juli 1867, sida 1

— Derutinnan tänka de i viss mån lika med mig; men de må icke glömma; att fogden våldfört gällande lag och dertill farit med svek mellan konung och folk, och konungens man får icke nedlåta sig till en simpel stöld för att vinna sitt mål, han är en af de många Jänkarne, som binda konungakronan fast vid den eviga rättfärdigheten och måste vara af rent guld; den oädla metallen duger icke: Såsom jag har sett sakerna — jag kan dock såsom främling misstaga mig — :behöfves det blott förtroende mellan : konung och folk, och konungens thron står klippfast; men genom sådana män som denne Jösse Eriksson och hans likar, hvilka, Gud bättre; de öfriga fogdarne äro, undergräfves och söndersmulas detta förtroende, och då kan intet uppehålla konung Eriks krona: Ekens rot är och blir densamma; men frätes kronan af mask, så vissnar hon bort. — Och en annan kommer i stället .. — Du sade det, en annan kommer i stället, och det blir också följden här, om konung Erik icke genomskådar den väfnad som : blifvit lagd för hans ögon. — Det tyckes han dock icke göra, ty helt annorlunda går det nu till än i salig drottning Margaretas tid;. Gud hennes själ nåde! Så icke tyckes han hafva mycket qvar af den ädla fruns lärdomar.... — Det olycksaliga kriget har dragit hans tankar och sinne ifrån hans riken — sade grefve Hans, medan han tankfull skrapade tillsammans pergamentsbitarne från bordet — men han måste väckas till besinning, Melcher; hans ögon måste öppnas. Jag.vill sjelf draga ned till Köpenhamn ..,