Dagens Nyheter – 2 juli 1867, sida 2

Det var Johan Wale: Det. blef. alldelez tyst i salen och alla sågo mied ,förvåning på störaren af glädjen. Jösse E riksson skyndade fram; men innan han hade fårtt fram ett ord; sade herr Johan högljudt: — Engelbrekt. med bondehären är i fullt a otåg mot Westeråss De,rasta en knapp mil h ärifrån, straxt hitom Skultuna. Innan qvällen k unnen I vänta ett. anfall på slottet. I. Kungabrefvet. Det blef en uppståndelse i salen vid desse Borganäs-fogdens ord. Fruntimmerna drogo sig tillbaka. med, fru Brigitta,.till frustugan; medan, herrarne . slöto. en krets omkring de bida fogdarne; Underrättelsen kom öfver dem; som ett åskslag. från en klar himmel. Sjelfva Jösse Eriksson, som ordnat allt så väl för sig; stod der med sin skumma blick irrande villrådigt omkring; liksom sökte han efter ett godt råd. Slutligen afbröt Nils Stensson tystnaden. — Det bud, I medfören, fogde — sade han — kommer något brådt uppå; det tyckes; som om slika. underrättelser borde hafva kunnat ingå lingt innan bönderna gått öfver elfven. Riddarens tanka delades synbarligen af alla de närvarande; och bistra blickar riktades på den försumlige fogden. Afven Jösse Eriksson tycktes rufva på något hårdt genmäle till sin underfogde; :Denne var dock icke. svarslös. — BSanni talen I; stränge riddare — sade