Dagens Nyheter – 29 juni 1867, sida 1

Om folkskolans förhållande till elementarläroverken. Ena lycklig företeelse midt i de bistra tider; hvari vi lefva; är det varma intresse, söm allmänt börjar uttala sig för folkbildningens höjande; Denna företeelse vittnar om att. den dag ej kan vara lång taflägsen då de olyckor, sorger och brott, som hafvå sin egentliga rot i okunnighet och råhet, till största .delen skola vara försvunna. Det är genom folkskolan som upplysning skall spridas bland ade djupa lederna af folket; och hvarje uppoffring för ett bättre ordnande af folkskoleräsendet kan derför anses komma att bära de rikaste frukter; Men utom penning-anslag behöfvas många åtgärder för det stora målets vinnande och bland sådana åtgärder må. väl i främsta rummet nämnas den; att folkskolan ställes i ett visst samband med elementarläroverken; så att de barn, som genomgått den förra; kunna, utan att vara underkastade några svårigheter eller hinder; omedelbart fortsätta sina studier i de sednare. Under den öfverläggning, som vid sistlidne riksdag hölls i andra kammaren med anledning af rektor Siljeströms motion om kommunalskolor, afgaf rektor 4. W. Nilsson ett yttrande, hvari han påpekade en omständighet; som hämmande inverkar på folkskolans utveckling: Vi återgifva härnedan en delafherr Nilssons anförande; emedan vi anse den erinring, som deri göres, väl värd att allvarligt behjertas: eSå länge tyska språket läses i elementarläroverkens första klas är det påtarligt att de folkskolans barn; som söka inträde vid elementarläroverket, i allmänhet svårligen kunnaintagas högre än i nämnde klass: Nu påstås det visserligen, att folkskolan merändels icke förmår meddela större undervisningsmått, än som fordras för intagning i 1:sta klassen, och att hon alltså icke har någon alägenhet af anordningen med tyska språkets läsning i elementarläroverkets nedersta klass. Min erfarenhet är dock en helt annan: Vid det läroverk jag har äran förestå, inträffar det icke sällan, att lärjungar, utgångna från såväl stadens som landsbygdens folkskolor, vid inträdesexamen visa sig uti de svenska ämnena kompetenta att intagas i 3:dje klassen, eller åtminstone i den 2:dra, men måste för bristande kunskap i tyskan nedsättas till 1:sta klassen, En och annan mera begåfvad lärjunge blir väl, oaktadt denna brist; intagen i andra klassen, men detta måste dock alltid höra till undantagen. Påsamma gång det är menligt; att dessa inträdessökande sålunda måste finna sig i att tillbakasättas, tror jag att detta förhållande inverkar skadligt på folksko