Dagens Nyheter – 27 juni 1867, sida 1

— I hafven intet att tackar mig för — bade hon — men jag eder för mycket ... :. jag skall. aldrig, glömma eder. raska handling på-Jätturn: Dermed räckte hon ungersvennen -siv hand. : , Herrman , fattade den och:-.såg flicka) ini ögat... Detta .handslag var, liksom; ett: -Zrepp;: hvarigenom den ;förtrollning.häfdes, hvari den herrliga flickans åskådning hållit: honom: brå i — Jag. xore ,lygklig.i-— sade. hån ;— somm i handlingen gjorde eder städse till min gäl-: enär. Det är dock något inom mig som sär; ger mig; att, jag har eder att tacka för så mycket och mera -Han höll fortfarande Jungfrloss hand; i sin och ban kärlde hur. den darrade: Fostermodren hade skyndat fram. till den Jillas sporten; som hon stängde, medan: hon såg grefven rida der förbi fram giot stora gårdsporten. De båda unga stodo derför så godt ,som. elsalnma, — Så har man sagt, mig .— fortsatte Herrman — att riddaren strider för Gud, sin:konung och .sin, dam :. . . -Väl är Herrman Berman för ringa . sven. satt ; bära . en grefvedotters. färger; men det svär ,jag; och, Herren höre :min ed, näst Gud i himlen,.och det-land som sett jmig! ödas vill jag lefva och dö för eder, jungfru Agnes. . I detsamma syntes grefve Hans komnta gå-: ende. ,mellan träden. Han ropade, min dotter: vid, namn;.-och, Agnes hann, ej .svara. Men, Herrman ; såg. dock ; en. tår glimma :i hennes öga och. kände .hennes hand trycka sin.:;. Kanske var dock alltsammans en inbillning) blott, . ) ——