Dagens Nyheter – 26 juni 1867, sida 1

ENGELBREKT ENGELBREKTSSON, HISTORISK ROMAN I 2 DELAR. Af 0. GEORG STARBÄOK, FÖRSTA DELEN: (Forts. från föreg. J6.) Hon såg då straxt bakom sig en reslig bonde, som svängde en stor duk i handen; liksom om han varit färdig att kasta denna öfver henne: Hon sprang hastigt ett par steg tillbaka, och åsynen af mannen, men ännu mera af Kerstin; kom henne att glömma både sin faders sven och sig sjelf: Den reslige bonden hade synbarligen blifvit hindrad i sitt uppsåt, hvad nu detta kunde vara, af något alldeles oförutsedt, men som på honom gjorde ett sådant intryck, att han nästan tycktes hafva förlorat medvetandet. En uppsnbarelse ur andeverlden skulle knappt kunna så förstelaa lemmar och blick. Och utom all fråga var det åsynen af Kerstin, som utöfvade detta ibflytande på honow. Haus ögon voro alldeles fastliste vid hennes, och hans mun stod vidöppen: Kerstin å sin sida tycktes till en början fästa föga mera afseende på mannen än som var en naturlig följd af den gerning, hon sett honom i begrepp att utföra. Men allt eftersom mannens blick hann verka, tändes en flamma i hennes ögon; söm gjorde henne förfärlig att åse. — Mördare! — skrek kon med en bjertslitande röst — gif mig kedjan!