Dagens Nyheter – 15 juni 1867, sida 1

Bort med gardesregementena! Kunna de svenska, eller rättare de Stockholmska kongl: gardesregementena med fog sägas motsvara de anspråk; man i andra länder har på. elit-trupper? Vi svara härtill obetingadt: nej! Rigtigheten af detta svar inses lätt om vi jemföra de stockholmska gardesregementena med t. ex; franska gardet. Detta är en verklig elit-trupp, ty der kommer icke. någon in, hvarken som officer, underofficer eller menig, innan han förut tjenat en viss tid i linien och der utmärkt sig — ja; vid vissa af de franska gardesregementena får ingen annan. anställning än den som med utmärkelse bevistat ett eller flera fälttåg; Också blickar hela den. öfriga franska armen med aktning och förtroende upp till gardet; dit hvem som helst genom duglighet och egna förtjenster kan blifva förflyttad; men derifrån det också händer att öfversittare; oduglingår eller dåliga personer nedflyttas igen. Jemför man uu rekryteringssättet vid de franska garderna; så i afseende på befäl som trupp, så inses lätt; att det svenska gardet varken är eller kan vara någon elit-trupp. Hvarför skall då det franska gardet hafva rang framför den öfriga armen? Och hvarför skall statsverket med så oerhörda kostnader underhålla sådane paradregementen? Kanske för garnisons-tjenstgöringen i Stockholm? — Behöfves icke: man kan mycket väl låta ett, två eller tre af de indelta : regementena turvis ett halft år eller såi sender bestrida garnisonstjenstgöringen i Stockholm; på samma sätt som kommenderingar ur indelta