Dagens Nyheter – 14 juni 1867, sida 1

— Detta är Cicilias bönkammare, Vi äro alldeles för -oss-sjelfva; tala derför, erkebiskop! -— Brefvet innehåller kort ceh godt —hördes erksbisropen svara — att Oof domprost vågat anfalla seder konungsliga värdighet öch sagt inför påtven och den heliga stoler, att I ären blott en vald konung och icke en arfkonung! De båda talande befunno sig i rummet bredvid det, der Engelbrekt och Otto Pogwisch befunno. sig. Faran var till eu del öfverstånden. Det. gällde, att allt-förblef tyst, tills-konangen afläganat sig -medsin förtrogne.Men om tiddaren vaknade ur sin dvala? — Denna fruktan var dock onödig. Konungen tycktes hafva råkat i den häftigaste sinnesrörelse. Han hördes med. bastiga steg gå fram och åter i ritmmet derbredvid. — Hm! — utbrast han. — Och den mannen vågsr trotsa -mig! Det har ej behöfts något Sjöborg i det.goda riket Sverge, men jäg skall skapa ett... Borgholms slottstorn skalldbmprost Olof få till erkebiskopssäte, och der skall han -blifva sittande, så länge jag bär Sverges krona. — Emellertid befinner sig domprosten långt utom området. för eder makt — hördes erkebiskopens röst — och påfven och prelaterna i Basel synas icke vilja gå eder önskan till mötes. — Må de så göra hvad dem godt tyckes, I ären den af. mig erkände erkebiskopen i Upsala och dermed punktl — Gud och hans helgon vare med eder,! nådige herre och konung! Min tacksamhet för eder nåd skall icke känna några gränser: