Dagens Nyheter – 8 juni 1867, sida 1

Å Mrvd — Ja doch jag för bud och bref med mig från underfogden på Borganäs Johan Wale till herr Hans Kröpelin! Ryttaren framtog brefvet under sin tröja och visade fogdens stora vaxsigill. Under tidea hade en af vakten gjort sig redo att följa ryttaren, och det dröjde ej länge, förrän de, befanno sig utanför slottsporten. Här dröjde det änsu en stund, innan portarne öppnades; och derefter fick ryttarea ytterligare vänta både länge och väl, innan ban fick komma upp i det så kallade Adelshuset, eiler den byggnad inom slottsmuren, som degagnades af konungen, när ban vistades der, men som nu beboddes af fozden och riksrådet Hans Kröpelin. När han slutligen, åtföljd af en aunan knekt, förts öfver borggården till denna byggnad, mottogs han der af en keriilsven, som förde honom genom långa gångar och uppför tvenne trappor till ett temligen stort rum, der svennen tände ett par vax!juz, som stodo i silfverstakar på ett med rödt kläde öfvertäckt bord. Ea stund derefter öppnades en sidodörr, och en man, klädd i svart flöjel, inträdde i rummet. Hans hår var redan grånadt, men föll i yfviga lockar omkring en bög panna, hvarunder lyste ett par ögon fulla af godhet och mildhet. Det var fogden på Stockholms slott. Han gick fram till bordet; der vaxljusen brunno, Ryttaren, som stannat vid dörren, bugade sig ödmjukt för den svartklädde och framleronade derpå brefvet, som han hade innanför tröjan, — Du kommer från Borgaunäs? — sporde herr Hans, läggande brefvet obrutet ifrån sig på bordet. — Jag red derifrån i går eftermiddags — N