Dagens Nyheter – 5 juni 1867, sida 2

fredsmanifest. Vi lemna for närvarande åsido frågan om huruvida ettden varaktiga fredens tidebvarf nu de:gas för nationerna. Detta är en fråga för sig och som, enligt vårt förmevande, kan med ja besvaras; en annan fråga är den om förminskning af krigsmakten i alla länder. Det är den saken som är i fråga: Hör den till drömmeriernas verld? i För 25 år sedan höllo Frankrike, Österrike; Preussen och alla Europas stater betydligt mindre armöer och utgåfvo deras folk betydligt mindre penningar för sitt militärväsende än de göra nu. Det är icke något drömmeri, utan det hör till verkligheten att Europas samtliga militärbudgeter, då utgjorde. en .tredjedel.mindre än de utgöra för närvarande; Aundock stodo de stora staterna då i samma maktförhållande till hvarandravsom nu: -Hvarförvskulledesicke nu kunna återgå till samma militärstyrka som då? Blefve derigenom ställningen dem emellan på något sätt förändrad? Segrar Frankrike mindre lätt öfver Preussen om hvardera makten har 300,000 man att uppställa, än om hvardera har 500,000? Skrämmer den ene lättare den andre ifrån ett krig, om hvardera ger ut 150 millioner rdr om året för militära ändamål, än om hvardera ger ut blott 100 millioner? Visserligea icke. Men om monarkerna icke öfverenskomma att återföra militärstyrkan till denståndpunkt hvarå den befann sig för 25 år sedan, eller, nogare sstämdt, vid tiden före Krim-kriget, hvad blir deraf följden? Nyktra politicic, såsom monarkerna äro, inse det: en sådan utledsnad hos folken vid militär;eskattningen att revolutionen bryter lös och störtar tronerna. Armeernas minskande är monarkernas enda räddningsutväg. Det är derföre vi tro på att en allmän reduktion af armeerna förestår. Men folken böra icke lägga händerna i kors; . utan påyrka denna reduktion, och de tidningar som vilja gälla för demokratiska böra uttala folkens önskningar och behof i detta hänseende, och göra gemensam sak med det fredsförbund, som från Paris håller. på att elektriskt utbreda sig öfver jorden. Utopisterik kallar Aftonbladet dessa fredssträfvanden, och det räknar sig dervid för en af de nyktra politici. Vi skola erinra vår ärade kollega . om, ett annat utopisteri. Det var i oktober och november år 1865. Representationsreformen stod på dagordningenn. De nyktra politici ansågo, för ett utopisteri tron på att den skulle gå igenom. Aftonbladet tviflade lika mycket som vi och alla andra befrämjare af reformen, att adeln och presteståndet skulle antaga förslaget. Men vi aktade oss. väl för att förråda våra tvifvel, våra farhågor, ty vi ville saken; Och reformen gick igenom i trots af alla nyktra politiei. Låtom oss alla demokratiens organer i alla länder med lika ihärdigbet, arbeta för. den allmänna afväpningens autopisteris, och äfven det skall inträda i verklighetens stadium, och vi skole hafva bidragit till en reform, som medför större verknivgar än sjelfva vår representstionseform. I