tr RB Jekdr ll Ra LA POET T — 00 En ny stad. Erik Bögh beskrifver i en skämtsam uppsats tidningen Folkets Avis ett besök istaden Trelle borg och de högtidligheter, med hvilka denn: förutvarande köping i förra månaden invigdes til stad: Det var måndagen den 20 maj 1867, som ödet. förunnade ; mig den lyckan;att upptäcke Trelleborg. Jag är fullkomligt säker på, at! ingen hunnit mig i förväg; ty då jag körde in på stadens gata, hade den knappast varit stad en timma. Det var nemligen just samma dag, som den .f. d. köpingen upptogs bland de goda svenska städernas tal. och fick sin egen borgmästare med dithörande magistrat, sina egna tulltjenstemän, . o. s. v. Det var af denna anledning anordnadt ett stort gästabud, och. jag hade.den äran att blifva inbjuden till festen på Hotelleta, : Det var en stor diner med:-ka.nonskott -och allt. möjligt tillbehör. . Jag blef ;verkligen : öfverraskad af att. se, huru fort den nya staden hade utvecklat sig: . Den hade acke. endast ett dundrande artilleri, utan äfven ett paraderande; skarpskjutande infanteri, en flaggande flotta, en spelande musikkår och ett vältaligt presterskap, hvilka hvar för sig bidrogo till att gifva glans åt det hela. Tal höllos och skålar druckosc i riklig mängd: för konungen som hade gifvit staden de nya privilegierna; för stadens skyddspatron (de skånske städerna , hafva nemligen, likasom de katolske, hvar sin skyddspatron, hvilken dock icke sökes bland himlens helgon, utan bland jordens mägtige, och Trelleborgs är den gamle grefve Beck-Friis), som hade utverkat dessa herrligheter, för landshöfdingen; landssekreteraren, landskamreraren, häradshöfdingen, o. s. V., 0. 8. V., item för stadens förtjente män, och de voro icke få, ty man har verkligen uträttat mycket i Trelleborg. Bland dessa hade. en af de yngre handlanderne, hr Kock J:r, äfven ett par dagar förut fått riddarslaget till tack för den ifver han hade utvecklat i åtskilliga kommunala värf — hvilket naturligtvis var en händelse i Trelleborg der man är mindre van vid stjernfall; än på vår sida af sundet: Apropos Trelleborgarnes ifver och förtjenster i kommunal riktning, skall jag endast anföra ett faktum, som möjligen torde framkalla en: viss förlägenhets-rodnad på åtskillige köpenbamnske. yvälvisheters, kinder. Under den tid, som den danska hufvudstadens intelligenta kommunalbestyrelse användt..-för att; icke göra något för den påträngande nödvändiga utvidgningen af vår hamn — ja; under den tid, som åtgått till diskussioner om den fallfärdiga Knippelsbron, har den skånska köpingens borgare, anlagt en hel ny hamn — och hvad som är ännu märkvärdigare: anlagt den för ungefär !10 af den summa, som det offieiela kostnadsförslaget angifvit såsom nödvändig för detta företag. De män, . hvilka kunde uträtta något dylikt i Köpenhamn, -skulle göra sig förtjenta af att blifva riddare af sjelfva Elefanter-orden: Frågar någon slutligen, hur den nya staden tager sig ut, kan jag svara derpå i två ord — liksom Kjöge. Liksom deona goda stad ligger nemligen Trelleborg längst ut med hafvet på en bördig, till och med ytterst bördig slätt, flat som .en,,pannkaka och skoglöst så långt blicken når. -Gator och husse lifliga ut såsom gatorna och husen i Kjöge, menniskorna likaså; och till och med ,hönsen äro nästan :omöjlige att skilja rån de namnkunnige Kjöge-hönsen, hvilka vi. alla. så ofta sett i våra. yngre dagar. Dock är let den: väsendtliga skillnad ; mellan ;de båda städerna, att då Kjöge har 2—3000 invånare, ar Trelleborg-.4—5000: od Ett. :af-de utställningsföremål, hvilka fingo oremie på Verldsutställningene i Lund, var Trelleborgs-tyskana, : Efter undersökningar af arnevalens: filologiska fakultet -och i enlighet ned. .en mycket utbredd svensk sägen; skulle wemligen Trelleborg hafva sitt eget språk, som ärmar sig det tyska mer än det svenska; Då ag emellertid nu kört en mängd tal i Trelleorg, kan jag — oaktadt jag nästan idio-synratiskt påverkas af allt som är tyskt — föräkra, att , den så kallade. Trellebörgs-tyskan r så långt ifrån att vara tyska, att den tvärtmm. är så nära lik danska; som någon slags kånska kan vara;. och jag ville rätt hjertligt nska, att man i sjelfva Kongens byc kuhde ndgå att upptäcka mera tyskeri, än jag såg: