Dagens Nyheter – 3 juni 1867, sida 3

I saxen: Eu välbehållen hemmansegare; boendei norra delen af Vestergötland hade i höstas nedgräft 25 t:r ypperEga potäter, ämnade till sätt-potäter, i en temligen djup sandgrop hvilken han höljde med ett rikt lager af:granris; för att bättre förvara dem mot regn och köld: -Som oftast vallfärdade han till den kära potatisgropen, dels för att efterse, om någon skattgräfvare, gripen af lusta till nästans välfångna egendom, förtullat det i den förvarade förrådet, dels ock för att göra sig underrättad hur det stod till med helsan — potäternas förstås. — Till sin glädje märkte han vid dessa sina besök ingen förändring, utan allt förblef i samma skick, som ban lagt det, ända. tills för en fjorton dagar sedan, då han gjorde dem sorgliga upptäckten att hälften af. potäterna försvunnit — dock icke på ett oförklarligt sätt, ty märkliga spår efter menniskor syntes. — Vår hederlige potatisdyrkare harmades och beslöt — kosta hvad det ville — att lura ut och bestraffa den djerfve potatistjulv n. Till den ändan lade han vid gropen en räfgax, öfver hvilken ban höljde en tunn maita, på det, i den händelse tjufven fastnade i den, hans ben derigenom icke skulle skadas som värst. Ett i sanning klokt förslag! En afton några dagar efter saxen8 utläggande, begaf han vig åstad till ografven, sökte der ett säkert gömställe och afbidade så, — beväpnad med en knölpåk — den inbrytande natten. Vid tolftiden, kommer en karl smygande till grafven; men just som han tog det sista steget, klapp, — sa det och den klipska saxen omslöt på det ömmaste hans ben, hvarvid syndapalten började att skrika öfverljudt, troende att han råkat ut för något ondt som han fälle ock gjort. Ögonblickligen, rusade den bakom busken lurande mannen fram, började att kringklappa ryggtaflan på spekulanten, i hvilken han igenkände en sin granne; hvarefter han ändtligen förbjelpte bonom ur knipan sedan denne lofvat att göra bot och bättring samt betala 200 rdr; detta till varning för potatis-tjufvar.