Dagens Nyheter – 25 maj 1867, sida 3

emot dem; Gärdemännen hade nyss slutat sitt arbete; hvartill äfven hörde salens ordnande och prydande med kläde och grönt, samt bordets dukande. Väggarna voro behängda med rödt kläde och der ofvanpå voro fästade granrisqvistar och nyutsprucket björklöf i stora zirater. Längs salens längd gick det stora gillesbordet, hvarpå stora stop och horn samt en och annan silfverkanna stodo uppställda i prydlig ordniog. Här och der: låg äfven ett handkläde. Vid öfversta ändan af bordet stod en större stol. Det var åldermannens plats. Han valdes för året; Närmast honom på ömse sidor om bordet stodo mindre stolar för de tolf som jemte åldermannen utgjorde gillets styrelse och derför kallades stolbröder. Sedan sträckte sig långa bänkar på ömse sidor om bordet. Ett stycke från den motsatta bordsändan ned åt dörren till gick ett skrank tvärs öfver rummet; och på väggen i den del af salen; som låg mellan detta skrank och dörren sutto en mängd krokar inslagna. Gillesbröderna upphängde nemligen här sina vapen, innan de fingo träda inom skranket. — Sedan 8Sanct Eriks minne blifvit drucket! — hviskade Engelbrekt i Herrmans öra; medan de spände af sig svärden och hängde upp dem på väggen. Svennen gaf ett tecken att han förstått meningen; och så gingo de jemte Björn från Warggården genom skranket fram till gillesbordet. I detsamma kommo en mängd gillesbröder och systrar, och bland dem åldermannen och stolbröderna. Också de togo af sig sina vapen; och väggarne fylldes af yxor och