Dagens Nyheter – 18 maj 1867, sida 1

derefter någon förändring icke skulle ha ifråga kommit så länge som någon af Underhusets nuvarande medlemmar sitter qvar der. Ni vägrade gå in på denna uppgörelse. Jag sade eder hvad följd detta skulle mdföra; och den påföljden har ock uppstått: Jag uppmanar eder nu att göra hvad ni sägar eder vilja göra; men dock icke göra — nemligen att ställa lagen så att den blir rättvis och jemnlik för alla valkretsar. Om ni vägra, hvad blir då följden? Atti denna reformfråga de som blifva insläppta på rösträttens fält icke glömma sina bröder, hvilka blifvit utestängda, och att nästa år och året derefter, och intill dess att deras vilja är genomdrifven; hela frågan om valrätten och om representationsreformen måste diskuteras om och om igen, och att många frågor, som folket nu icke tänker på, också komma på tel i sammanbang med talet om valreformen: Det nu framlagda förslagets fader inom ministeren vet lika väl som jag att, genom att icke ingå på den utsträckning som vi yrka, utsätter han eder för en fortfarande och oaflåtlig agitations oro. Nåväl, ministeren gaf icke vika; Några liberala förrådde sitt parti. Ministeren segrade vid omröstningen — och hr Brights ru anförda yttrande bekräftar fullständigt vår förutsägelse att han icke skall lägga ned striden, utan fortfara tills han segrat.