Dagens Nyheter – 17 maj 1867, sida 1

———— ENGELBREKT ENGELBREKTSSON, HISTORISK ROMAN I 2 DELAR. Af U. GEORG STARBÅDOE. FÖRSTA DELEN: (Forts. från föreg. J6.) — Måtte han så visst råda öfver tio konunariken och ännu ett — inföll den betlefrade Kettil — sanvingen är dock mäktigare än han, och för sanning och rätt vilja vi lefva och dö. Nu kräla vi oss fram; och utländningen suger musten ur landet, och vågar någon öppna sin mun om lag och gammal god sedvänja; så sättes han i fängelse eller pinas till döds...: — Ja ja, du säger det; Kettil; här står illa till: .::! — Begrofvo de icke nu i qväll i Skedevi de fem männen, som fogden låtit röka ihjäl; fem dråplige män, af hvilka hvar och en uppvågde fem sådana som Jösse Eriksson i de dygder som pryda män. Har Gud låtit oss födas hit till lekdockor för ärelösa lagbrytare . . .. fusen gånger hellre dö än lida slika gäster. Kettil gick några slag upp och ned i rummet, som om Han behöft denna ansträngning för att lugna sig. Detta gjorde också åsyftad verkan. Så upprörd han än var af talet, vände han sig dock med ett hjertegodt leende till sina gäster och sade: — Den fördömde fogden kommer mig att glömma allt. I kunnen väl behöfva hvila! — Och du sjelf med; Kettil! Men et vill jag säga dig; medan vi äro på kapitlet om