Dagens Nyheter – 16 maj 1867, sida 1

——LL vv ENGELBREKT ENGELBREKTSSON, v HISTORISK ROMAN I 2 DELAR. Af 0. GEORG STARBÄOK. FÖRSTA DELEN. (Forts. från föreg. JE.) Belgsting steg med en viss betänksamhet öfver tröskeln till templet. Han ställde sin jernskodda staf nere vid dörren och skred långsamt inåt kyrkan. Elof stannade utanför. Det rådde halfskymning i kyrkan. Vaxljusen, som brunnit kring de döda under begrafningsakten, voro släckta. Endast från ett par ställen spridde sig ett matt sken från de ljus, hvilka brunno framför någon helgonbild. Ett sådant befann sig straxt till höger om koret alldeles på den plats, der hufvudet med de ädla ansigtsdragen, som gjorde ett så egendomligt intryck på Belgsting, synts under begrafniogsceremonien, och som måhända just derför visade sig så ljust och nästan förklaradt. Framför helgönbilden var en liten upphöjning, på hvilken sannolikt mannen stått för att kunna se ut öfver kyrkan och folket. Intet ljud hördes nu, allt var tyst och stilla och sinnet stämdes ofrivilligt till andakt. Det var som om en skugga af de frommas böner hvilat öfver templet; som om en himmelens engel stått der och flägtat frid och försoning öfver verlden. Sagta fortsatte bergsmannen sin gång fram åt koret, men det var så dunkelt, att hans höga kämpagestalt tog sig ut som en skugga