Dagens Nyheter – 9 maj 1867, sida 3

Ett afskedsord, O krinolin, o krinolin! Fly ej från Svea land! Jag knäpper på min mandolin, Och suckar så ibland. Välgörarinna för vårt kön, Hvi lemnar du vår bygd? Gestalt och klädnad synes skön Uti ditt hulda skygd. Hvad stärkelse skall åtgång få, I våra hushåll nu, Och portmonäer tömmas, så Hos flicka som hos fru! Och -konjunkturerna i år Behöfva ju ett stöd! Tänk, om ett valsverk stanna får Vid krinolinens död! Du kan ju måttligt vidga dig — et är mitt enkla råd, — nkognito blif qvar hos mig, Du gratiers gyllne tråd.