Dagens Nyheter – 9 maj 1867, sida 1

— Undandraga? : — sporde grefven och såg strängt på ryttaren: . — Han sände straxt efter sedan ni kommit ut. från borgen — förklarade ryttaren — en af sitt folk att befalla den fora, som skulle fara fram här och sålunda möta eder, att färdas sidovägarna: Det enda ställe, der den behöfde draga stora landsvägen, är denna biten härifrån: och till den stora aftagsvägen, som vi sågo straxt här bakom oss. — Ahl! — utropade grefven, och äfven han satte sporrarna i sin häst och ilade framåt det lilla återstående stycket till aftagsvägen: Haans dotter flög lika hastigt som han framåt, och äfven fru Richissa lät utan svårighet sin häst föra sig till grefvens sida; och några ögonblick derefter höllo de stilla, omgifna af grefvens ryttare, och alla sågo med förvåning och häpnad det skådespel; som visade sig för dem, nere på den lilla byvägen. Landsvägen är här anlagd på en hög ås, som sluttar temligen tvärbrant. Just när de kommo fram; sågo de fogden och hans ryttare i sporrsträck störta utför denna brant och ett stycke framåt på aftagsvägen. Men de sågo också hvad: som vållat fogdens ifver; de sågo den väntade foran, som ryttaren talat om: Fem stora. hölass höllo dernere; och framför hvarje lass sågo de några qvinnor; hvilka af trötthet och utmattning tycktes digna till marken. Det som vållat hela tågets uppehåll var synbarligen den unge svennen, som de båda fruntimren sågo ila förbi uthuggningen i skogen straxt efter sedan de båda herrarne lemnat stället, en syn som fogdeknekten i sin ordning omtalade för sin herre;