Dagens Nyheter – 8 maj 1867, sida 3

och denna bördas eventuella aflösning blef uta votering antagen. Vid nionde punkten, rörande den på full jemnlikhet grundade och till all: utan undantag utsträckta allmänna värnepligten, uppträdde hr Sven Nilsson, och föreslog ett tillägg, genom hvilket punkten skulle få följande lydelse: att sedån frågan om den i tredje punkten omförmålda lindring eller aflösning af roteoch rusthållares besvär blifvit afgjord, är hvarje svensk man värnepligtig o: s. v. Häröfver utspann sig en längre debatt, i det somliga försvarade detta tillägg, andra ansågo detsamma obehöfligt, då det redan låge uttryckt i innehållet af den i tredje punkten beslutna skrifvelsen till K. M:t. Men sedan äfven frih. Gripenstedt förordat detta tillägg såsom alldeles oskadligt, då alla voro ense derom att jemkning; rättelser och indelningsverkets börda vore af nöden, blef punkten med ifrågavarande tillägg antagen med betydlig mojoritet. Vid 19:de punkten, rörande beväringens öfningar föreslogs af hr C: A. Larsson ett tillägg, hvarigenom punkten skulle komma att lyda: att då den i 9I:de punkten antagna allmärna värnepligten träder i verkställighet, beväringer skall första året öfvas o. sv. Efter en stund: debatt blef, vid anställd votering, punkten antagen med detta tillägg, med 84 röster mot 79, som ville antaga den utan tillägg. I öfrigt punkter blef utskottets förslag utan diskuesior godkändt: Det första förbehållet beslöts med 119 röste, mot 46; det andra med 84 röster mot 79. JORDBRUKARNES BETRYCK. Jordbruksutskottets betänkande förekom till slutlig behandling i första kammaren. Det återstod deraf endast den 18:de punkten, hvari utskottet bemställt att de i de föregående punkterna uttryckta önskningar och åsigter skulle frambäöras till regeringen för lämpliga ätgärders vidtagande. Grefve Sparre framlade ett afvikande förslag till skrifvelse, hvilket, med någon ändriog af hr Wcern, blef så lydande: satt riksdagen, som under näringarnas i allmänhet tryckta ställning ansett för samhället af vigt att åt jordbrukets angelägenheter egna sin omsorg, besluter att i und. skrifvelse till KV M., med tacksamt erkännande af den uppmärksamhet K. M. täckts förklara sig vilja egna frågan om en ändamålsenlig aflösning af grundskatterna, anhålla, att sättet för kronouppbörden i möjligaste måtto förenklas och att tvenne uppbördsstämmor årligen Håtte anordnas; att åtgärder måtte vidtagas till befrämjande i allmänhet af sparbanksväsendets tidsenliga utveckling och ordnande samt att särskilda sparkasseanstalters upprättande vid större allmänna arbetsföretag måtte anbefallas; att K.M. täcktes taga i öfvervägande huruvida i Hypoteksbankens organisation kunde vidtagas den förändring, att densamma bättre än hittills kunde motsvara sin bestämmelse; att jemte de under utarbetning varande förslag till förändrad lagstiftning för realkreditens befrämjande och stärkande måtte tagas i nåd. öfvervägande, huruvida de genom k. förordningen den 4 maj 1855 handelbbok medgifna vitsord måtte till afvärjande af ett skadligt kreditbrak inskränkas eller upphäfvas, samt slutligen att alla jordbruket rörande angelägenheter måtte handläggas af en centralmyndighet under chefen för civildepartementety: Grefve Sparre och hr Arrhenius yttrade sig emot att betänkandet skulle läggas till handlingarne, men kammaren beslöt dock med 60 röster mot 37 att göra detta. Och sålunda här jordbruksutskottets hela verksamhet icke ledt till något annat resultat, än ett ganska intressant statistiskt betänkande, af hvilket utskottets sekreterare hr: Fåbrieus, väl torde hafva mesta hedern. — Som betänkandet blifvit, på begäran meddeladt Norddeutsche Bank i Hamburg, så torde det :fven medföra något gagn i afseende på meningen i Tyskland för de svenska statsoch hypoteks-obligationerna.