Dagens Nyheter – 3 maj 1867, sida 1

oc Hurt det nu var, så rodde jag frav ända intill de tre hålorna. De lågo bredvid hvarandra; De två åt höger voro mindre och vattnet gick in uti dem, men den tredje åt venster var större. Här stötte min båt mot öppningens nedre kant; och jag steg ur och gick in i grottan. Hon-var stor och rymlig med släta väggar, men golfvet var något lägre än sjön: Jag såg mig: omkring, om jag ej skulle få se några smycken af.:guld och-ädelstenar derinne, och jag vet ej hur det kom sig, men jag har aldrig så tydligt som då kommit att tänka på dina tord, moder; hurusom uppfyllandet af ens pligter också är det skönaste smycke, och :på det sättet fann jag ju guld; jag också. Men som: jag stod och tänkte på det der, och på -menniskornas begär att samla rikedomar; förmörkades plötsligt grottans öppning. Jag såg dit, och tvenne karlar stodo framför mig. De hade svärtaåde ansigten och hattarne djupt neddragna, så jag lär aldrig kunna igenkänna dem, om jag också skulle få se dem; aJag skrek till af förskräckelse, men i samma ögonblick kastade de ett tjockt kläde öfver mig oeh bundo så hårdt om:min mun, att jag varnära att qväfvas. Jag märkte att de buro mig: i båten och rodde derifrån: Men långt hade -deej hunnit, förrän jag hörde en röst ropa dem an, och, då de fortsättesin rodd, befalla dem stanna.Jag hörde häftiga årslag, något stötte: mot den båt; der jag var, en häftig brottning tycktes följa, men den varade ej länge, förrän jäg hörde hågon störta i sjön. 2 Då löstes bindeln omkring mitt: hufvud och jäg såg niannen med dina ögon, moder; Hans ögon lyste af glädje, när -han såg mig. oska