Dagens Nyheter – 26 april 1867, sida 1

aleke jag hellera, sade den unge mannen sorgset: cAtt Charles Rowland handlat så, hvarken ville eller kunde jag hafva trott. Om än en engel för trenne veckor sedan hade kommit och sagt mig, att Charles Rowland ej var säker, skulle jag icke hafva skänkt honom den ringaste uppmärksamhet: Hör och döm sjelf. Innan min får dög, utvalde han till min förmyndare sin bästa vän; och det tror jag fullt och fåst ännu; att Charles Rowland var; i hans Känder lemnade hän hela sin förmögenhet med uppdrag att förvalta den, till dess jag uppnått myndig ålder: Sedan jäg det gjort, lät jag min förmögenhet qvarstå, der den. var. Jag Bade ju ingen rvytta af att sjelf förvålta den. På de sista tie; fyta åren här Rowland flera gånger bett mig att sjelf taga mina pengar om hand öch af hönom mottåga redövisning; men jag ville detej: Jag bad honom fortfarande förvalta dem efter eget godtfinnände och vid behof utbetala mina räntor. Jag kände mig Verkligen säkrare, än om jag haft mina penningar deponerade i tågon banka; cHur mycket hade han; då han afvek? cHur mycket af nin egendom? aJaca. Han borde ha haft 350,000 rdra; cHvad ämnar ni göra?a aJa — det vet jag sannerligen ickea, Och dock måste ni göra något, George; Gud skall veta; att jag ville bjelpa er, om det stode i min förmåga. Att betala edra skulder skall jag dock bedja att få taga på min dela. Nej; nej; . doktor, — det får ni ickec. Men jag säger, att jag skall göra det: Jag skall . betala edra skulder; men derutöfver kan