En afrättning i våra dagar. (Till majoritetens i vår första kammare begrundande.) Om samhället straffade brottslingar endast för att utkräfva hämnd för det onda de gjort, skulle det känna sig tillfredsstäldt med ganska milda straff. Men det stora mål; som afses med offentliga bestraffningar; säges ju vara att afskräcka från brott; och af detta skäl hafva afrättningar af dödsstraffets försvarare alltid ansetts såsom varningar för illasinnade menniskor. I hvad mån det lyckas afskräcka, är emellertid mycket svårt att bevisa: Men deremot är det ett konstateradt faktum; att ingen grad af stränghet förmår att undertrycka brottet, utan att upprörande bestraffningar snarare alstra ett trots i sinnet; som alstrar brott. Då bestraffningar äro förbundne med ohyggligare omständigheter än vanligt uppväcka de snarare medlidande för brottslingen och leda allmänhetens sympatier för honom i en felaktig riktning. Det är af detta skäl, som den fasaväckande scen; som en dag i förra veckan tilldrog sig i London vid James Longhursts afrättning; i hela England har uppväckt en hög grad af skräck och ovilja: Han var en ung jordarbetare; som mördade en sju års flicka; sedan han förut försökt att mot henne begå ett annat, afskyvärdt våld; Om : hängning alls bör ifrågakomma; så var här ett fall då den borde tillämpas, och så tyckte äfven statssekreteraren hr Walpole; ehuru en mildring i brottslingens straff blifvit förordad; Man försökte också att bevisa, det denne icke varit vid sina sinnens fulla bruk, men äfven detta misslyckades; Han var ingenting annat än ett prof på ett svagt förstånd; lemnadt i ytterlig och grof okunnighet. Han beskrifves. såsom hafvande stått på en ytterst låg. grad af förstånds-utveckling, och alla hans djuriska instinkter hade fått utveckla sig; fullkomligt obundna af. hvarje religiös känsla; och otyglade af förnuftet: Den känsla; som hos honom var starkast utbildad; tyckes hafva varit ett animaliskt fasthängande vid lifvet; och då han fördes ansigte mot ansigte med bödeln och dödens redskap, frambröt lifvets och styrkans instinktartade motstånd: Han brottades med vakten, som skulle leda ut honom, så att man fann sig nödsakad att kasta omkull honom, på. det att bödeln måtte kunna binda honom säkert. Det erfordrades fyra eller fem man för att hålla honom, och en eller två af dessa tillfogades svåra skador genom hans slag och sparkningar. Då han framkom till. schavottens fot, upprepade han sina våldsamheter; han RENT ene 1 ND VA a AA RA TR ne