drens hus; De voro församlade omkring ett lik i;vapenhuset; han närmadessig;-blickade på liket och studsade och då han blifvit öfvertygad om att det var brodren, som låg der; slog! han till: ett gräsligt vildt gapskratt och ropade: Vid den rättfärdige Guden, det är han! Ean har tagit honom! jag är hans enda arfvinge! Lakan; nattmössa och tofflor tillhöra mig: Dessa saker skola ni föra hem i triumf; men hans lik tillhör galgen. Han hade knappt yttrat detta; förrän tatarne togo af hr Harpix; nattmössan; lakanet och tofflorna; och med detta byte skyndade Ulrik till sin hustru; under det de andra hängde hr Harpix i den tomma galgen på afrättsplatsen utanför stadens Då Jahn Pfeiffer; hvilken hemligt smugit sig efter; såg att hr Harpix ändtligen var kommen till sin bestämmelseort; skyndade han sig hem till; sin hustru Lisett och berättade henne hvad som händt: Följande morgon såg man ej ett spår efter tatarne i hela trakten; men hr Harpix hängde i galgen. — Men under denna händelserika natt intråffade äfven en annan sällsam händelse: En af hr Harpix förtrognaste vänner; som bodde fem mil derifrån; reste just in till staden; för att besöka sin gode vän och tillsammans med honom fira sin födelsedag: Då han nu tidigt på morgonen kom ensam åkande och såg att en syndare hängde oeh dinglade i galgen; kunde han ej neka sig nöjet att fara dit för att på närmare håll betrakta den afrättade; ty sådana skådespel. roade. honom utomordentligt: Han gick aldrig på teatern; ty angående komedier var