ansträngde alla mina krafter för ätt låta bli att skrika, och det lyckades mig, men jag kände, att om ansigtet icke i samma ögonblick hade försvannit, skulle jag haftå bVimmat. Till min ylterstå fasa Hörde jag dess egare säga: . po ak cJag. trodde att det vär någon gömd derinne; det Här är fruntimmerisdon —— fivad kän det betydafe an Man hade således icke sett mig, tacksvaro min mörka klädning och det tilltagande fet. Jag andades åter fritt; om iök6 HKFGt oförutsedt skulle inträffa, var jag raddad. eHär här varit ågon och fappar EN räde hastigt en af de tvinne Karldn Det hafva vi att täcka din förb. dutahet för, Dick! Hvarför stähnade dö icke Vid dörreh; såsom jag sade dig?e aVi måste taga vårå mått Och Stegt) sade den tredje ängsligt. Här kån kömm onle De trenne kärlarne gingo derefter ika fn i byggningen och jag kände Hörå dem tala med hvarandra, i början sakta, men sedan allt Högre och högre; så att det tycktes mig, såsom om de tvistade ori någoating: Efter ett ögonblick kommo de ut igen; och Tförsåvidt jag kunde höra, började de att leta i ladan och uthusen efter muffens egarinna. cHär finns ingena, utropade slutligen en af dem. De måtte hafva gått sin våg igen: Gå till vägvisaren; Bill, och 8 Efter om det korimer någon på den Vägent; i Forts.) ———