Dagens Nyheter – 17 april 1867, sida 3

är i besittning af ett fritt och öppet väsende samt lifvad af äkta amerikanska frihetsidger. Ledd af dessa ingick ban vid amerikanska krigets utbrott såsom frivillig i Förenta Staternas armå och började straxt samla omkring sig en skara af skandinaver, hvilka lika med Hellberg lifvades af slafveriets upphäfvande. Ett skandinaviskt regemente uppstod tillfölje af Hellbergs ifriga yrkanden; detta blef det 22:dra och benämdes: Illinois volontärer, hvilka inom sig Hade att utse sina egna officerare. Hellbergs namn förändrades då tillfölje af språket till Hillborg och m:r Hillborg utsågs till ett kompanis premierlöjtnant. Vi hafra blifvit förevisade herr Hellbergs officersfullmakter, utfärdade af Förenta Staternas generalguvernör Rich. Yates. Löjtnantsfullmakten är daterad den 13 augusti 1862. Det skulle blifva för vidlyftigt, att här relatera den mängd. af slagtningar och bataljer m:r Hillbor härefter genomgick. Bland dem var slaget. vi CHanalerville i Virginien den 5 maj 1863 måhända det blodigaste. General Sherman, som anförde armån, stötte här på sydstaternas arm6er och ehuru underlägsen, tvekade han ej att leverera batalj. Nordstaternas soldater, hvaraf flera regementen utgjordes af svarta (negrer) med hvita officerare, slogos som då man slåss för frihet och fosterjord, och hela linier af sydstatsarmåen nedgjordes. De svarta regementöna häde anhållit att få gå i spetsen, för att få släcka sin hämdtörst, och pardon hvarken gafs. eller togs. Emellertid slogs äfven sydstatsarmen tappert och negerregementena ledo förfärligt. På en höjd i närheten stod skandinavernas regemente och främst Hillborgs kompanichef, en norrman, med sitt kompani. Med blödande hjerta åsåg han massakern i dalen bland de som vilddjur fäöktande negrerne och Hillborg sände sin kompanichef en frågande blick, som innebar anhållan att få deltaga i bataljen. Ögonblicket derefter flög H. till generalen, anhållande om att få spränga till de nödställdas hjelp. Betänkligheter af generalen föranledde H. att yttra sin fruktan att skandinavernå möjligen i motsatt fall skulle utan ordreg rusa i striden. En välvillig nick var generalens svar och Hillborg behöfde icke mer än på afstånd ropa framåt! förrän hela regementet af skandinaver störtade som en lavin öfver söderns armå.. Ett jubelskri hördes från negerarmån och desg kraft fördubblades. Ett uti krigshistorien oerhördt slagtande började och striden blef, då ia förstärkningar på båda sidor inkastades i stridshvimlet, snårt allmän. Det skulle blifva för vidlyftigt att följa slagets alla detaljer; vi nämna således blott, att våra skandinaver i detta slag. häfdade sin: urgamla krigareära, enär deras väg-såsom en afmejad åker beteeknades. I regementet voro mest svenskar, och dessa ledo ock relativt till öfriga skandinaver mest i slaget, Herr H. har yttrat sin förvåning öfver dessas mod och kallblodighet, ty till och med sedan första häftigheten var afkyld hos andra regementen, fortforo dessa att slåss med samma oböjliga mod. Men om förlusterna blefvo svåra, blef ock segren herrlig. Under slaget hade Hillborgs kompanichef stupat och vår tappre landsman utsågs efter honom till kompanichef. Härefter följde en lysande rad af slagtningar vid Fredriksburg och Gordonsville i Virginien och Gettysburg i Pennsylvanien. Regementet Illinois volontärer — skandinaverna — förflyttades nu till stora vestra armån och nya slag utmärkte deras väg i frihetskampen. Så deltog m:r Hillborg i slaget vid Pulaski och Dallasi Tennessee, Warrenton, Canaden i Alabama, Kingston, Greensbero, Columbia (en ny stör stad, hvilken måste brännas i ruiner), Goldsbero i norra Karolina och Savanah i Georgia. Af krigslyckan har:han varit särdeles omhuldad, då han endast erhållit några få blessyrer, såsom att hans ena finger bortslets af en kula, som jemväl genomgick armen och utgick ofvanför armbågen, utan att likväl skada benbyggnaden. Efter krigets slut erhöll han afsked med 15 dollars månadtlig pension samt rätt till företräde vid tillsättande af civila embeten: Han upptogs redan 1862 till amerikansk medborgare och är nu bosatt i Chicago i staten Illinois, hvilken -stad är hufvuddepoten för vesterns alla produkter och dit en massa jernvägar från alla vestraoch sydstaterna löpa, för att aflasta på den vid staden liggande stora insjön Lake Michigan. Utgången från hemlandet såsom nästan medellös, har H. med omtänksamhet, arbetsamhet och äkta svensk tapperhet, förvärfvat sig en välburgen ställ-. ning och ett aktadt namn. Men icke alltid plockas endast blömmor, utan äfven törnen. Hr H: längtade efter fosterjorden och den maka och. barn,gom han här efterlemnade i afvaktan på bättre. dägår. Han företog således för någon månad sedan aden 7 långa resan: öfver Atlanten, för att afhemta dessa. Men ödet hade annorlunda beslutat. Några; månader före hr Hellbergs hitkomst hade hans alltid afhållna maka ledsnåt vid det förmödade enkeståndet och valt en gånska ung obemedlad snickeriarbetare till sin återstående följeslagare genom lifvet. Hr H. kommer: således till sitt nya tfädernesland endäst att medtaga sin 11:åriga dotter. Hr H. besöker dels här i ståden och orten, delsiFredrikshall under någon tid vänner och anhöriga och reser i maj åter öfver till sitt nya hem, erbjudande dem som önska vid denna tid emigrera, ej allenast sällskap, utan äfven alla behöfliga råd och upplysningar för rösan och bosättning i Amerika. i rekommendera hans goda vilja och äro öfvertygade, att han skall blifva de personer, som ställa sig under hans, ledning, särdeles nyttig, då han är väl bevandrad ialla amerikanska förhållanden och såsom språk tunnig särdeles påssande till ett sådant värf. mr oo TF Pio TR ok