Dagens Nyheter – 10 april 1867, sida 1

Storhertigdömet Luxemburg. Några få anteckningar ur Luxemburgs historia torde i detta ögonblick vara af intresse. Ursprungligen ett grefskap, gjordes Luxemburg år 1354 till hertigdöme och förblef under sina hertigars välde under fjortonde och femtonde århundradena. Ludvig XIV tillegnade sig södra delen af hertigdömet och införlifvade denna del med Frankrike, under det att återstoden lemnades under Österrikes välde till franska revolutionen, då hela Luxemburg blef en fransk besittning. Wiener-kongressen frigjorde det åter och konungen af Nederländerna blef dess storhertig: År 1830 förenade det sig med belgierna i deras revolution; och Londoner-konferensen delade landet mellan Belgien och Holland, och den del som föll på det sistnämnda landets lott är det område, som nu är kändt under namnet storhertigdömet Luxemburg: Rättigheten att hålla en garnison i Luxemburg tillerkändes Preussen genom fördragen af den 31 maj 1815, den 8 november 1816 och den 12 mars 1817. Storhertigdömet har. en yta af 40 geografiska qvadratmil och dess befolkning uppgick vid fjolårets folkräkning till 206,574 personer: Denna befolkning består till en del af tyskar och till en del-af walloner. FR RN VAR