Dagens Nyheter – 8 april 1867, sida 1

voro festen; Akademiens preses; prins Oscar; öppnade sammankomsten med ett tal angående dagens betydelse, hvarpå sekreteraren, prof. Cronhamn, Uppläste minnesteckningar öfver de hädangångne ledamöterna; hvilka voro 11 till antalet; äfvenledes uppehöll sig talaren en stund vid trenne tondiktare, Heffnaer, Geijer och prins Gustaf; af hvilka kompositioner förekommo på programmet. Denna korta; men sakrika skildring vidrörde hufvudsakligen de hädangångnes musikaliska förtjenster. Ibland alla dessa 14 ledamöter funnos blott fyra musici, neml. Ehrenreich, Kalliwoda, Leonhardt och Heeffaer; de öfriga voro dilettanter. — Festens andra afdelning öppnades med den sorgmarsch af prins Gustaf, som han komponerat at sig sjelf; och som fanns bland hans efterlemnade papper. Denna musik var för tillfället utmärkt väl instrumenterad för fullstämmig orkester och tog sig ypperligt ut. Härpå följde trenne körer, hvilka utfördes med nyansering och god sammanhållning utan ackompagnement, under anförande af prof. Cronhamn, neml. en koral af den hädangångne Rosen; en utmärkt vacker sång: Snödroppena af pring Gustaf samt Heeffners bekanta Hulda Rosae. Fru Stenhammar illustrerade festen genom utförandet af en aria med recitativ ur Heffaers opera aElectras, en klassiskt skön komposition, som vann ännu mera intresse genom fru Stenhammars utmärkta föredrag. Eleverna utförde äfvenledes fyra af Geijers mest omtyckta sånger, neml; Natthimmelen, Vallgossevisa, I Salongen och Skogen samt Aftonbetraktelse. En symfoni af Kalliwoda; som han förärat akademien, afslutade denna afdelning: Tredje afdelningen upptog Brendlers mästerstycke Spastaras döde med ord af Lidner, som deklamerades med mycken förtjenst af hr Elmlund, och en icke ringa förtjenst inlade både kör och orkester genom utförandet af denna svåra men herrliga komposition; hvilken utan tvifvei ditlockat flertalet af åhörare. Herr kapellmästaren Berens, som anförde orkestern; förtjenar allt beröm för sitt sätt att inöfva sina unga elever; Den all männa belåtenheten med festen gaf sig ej luft i högljudda bifall, som icke heller varit lämpligt på en sorgefest; men månget öga fuktades vid åhörandet af de herrliga tonskapelserna. Skada blott att akademien icke eger en större konsertsal; med den framgång som denna institution numera arbetar; bör man likväl kunna hoppas att denna brist snart skall blifva afhjelgt och akademien få sig en egen lokal; med en konsertsal; som på en gång kunde fylla akademiens och Stockholms stads behof: Litteratörernas 0. artisternas s0ir å kongl. stora teatern. Svårligen torde man i Stockholm få bevittna en mera storartad; lysande och lyckad fest än litteratörernas och artisternas soir6 å kungliga teatern sistliden lördag. De; som tillbringat någon vinter i Paris, skulle närmast kunna jemföra artistbalen med de liknande tillställningarne derstädes; hvilka hedras med det kejserliga hofvets närvaro; men vi kunna försäkra; att lördagsfesten här icke stod efter för dem i nöjets hufvudstad. Hvad som i främsta rummet måste slå med förvåning den; som t; ex i fredags afton åhörde Trubadurens, är möjligheten af, att det gått för sig att på så få timmar liksom genom ett trollslag omgestalta Musernes tempel, med dess många gömslen; till en sammanbängande praktvåning och med en danssalong; som i smakfull och artistisk anordning knappast har sin like: Vi måste beundra viljans energi hos dem; som stått i spetsen för anordningarne, och raskheten hos alla; som varit denna viljas verktyg: Men låt oss inbjuda våra läsare; som ej bevistat balen; till en vandring genom labyrinten: Vi göra då vår entr6 genom det cafe; till höger om vanliga stora ingången vid Gustaf Adolfs torg; i hvilket vi kanske i går togo oss vår kopp the; och skrida vidare till nyssnämnda rymliga förstuga, nu behagligt uppvärmd och förvandlad till kapprum. På sammetsmjuka; dyrbara mattor och mellan doftande, friska blomsterrabatter stiga vi uppför den stora trappa; som leder till kungliga logen; nu förändrad till en passage och en estrad; från hvilken man vid sin entrå har den imposanta anblicken af hela teatersalongen; genom ett trägolf sammanbunden med scenen, från hvars bakgrund mellan höga pelare fläktar oss till möte de svalkande vindarne från en alpsjö; hållen i mystiskt halfdunkel; Man tror sig med ens förflyttad till ett sydländskt klimat; till en sommaraftor då fan dansar för öppna dörrar: Kontrasten är så mycket behagligare, som man nyss lemnat yrvädret utanföre och ruskat af sig Boreg blommor: Ötver och framför den kungliga logen är musikläktaren uppbygd i en lätt och behaglig 2 4 2 KARE LL Avlito Line An AMA LOI