der -så många tillfällen till att lindra nöd gifvas som i Englands hufvudstad. Annie skänkte bort en stor del af hvad hon förtjenade: Alla fattiga, som bodde i samma. qvarter som hon; välsignade henne: En afton då bon skulle gå hem till sin bostad från det etablissement, vid hvilket hon var anställd, frågade hon; innan hon gick, efter en af budbärarne; emedan hon ville att han skulle uträtta ett ärende åt henne: Hon fick då veta att den stackars mannen en timma förut blifvit öfverkörd på gatan och så illa skadad att han måst föras till S:t Thomashospitalet. Annie hade alltid hyst deltagande för denne man, dels emedan han hade en så stor familj att underhålla; dels derföre att han var redbar, ordentlig och gudaktig: Också hade hon under en längre tid gjort hvad hon kunnat; för att underlätta hans bemödanden att försörja hustru och barn. Knappt hade hon fått underrättelse om den olycka, som nu händt honom; förrän hon glömde sin trötthet efter dagens mödor och skyndade hem med hastiga steg. I stället för att äta qvällsvard; hvilket hon plägade göra just vid denna tid på dygnet; samlade hon i en korg hvad hon trodde kunna bereda den sjuke någon nytta eller lindring i plågorna; samt begaf sig till S:t Thömas-hospitalet. Hon blef lugnad, då hon fann att hans tillstånd icke var så betänkligt som hon föreställt sig. Det var ingen lifsfara å färde och han kunde blifva frisk på en temligen kort tid. Sedan hon språkat en stund med honom och dervid uppmanat honom att vara vid godt mod;