Dagens Nyheter – 30 mars 1867, sida 2

Örefve Wachtmeister och hr Dahm ba väckt notioner om ett årligt anslag af 4,000 rdr till Ryssbylunds landtbruksskola. Utskottet har aftyrkt bifall härtill, och kammaren godkände utskottets mening, ehuru herr Dahm kraftigt .alade för anslaget. Skolan har, sade han, till bufvudsakligt ändamål att bibringa eleverna humanistisk bildning. Derjemte undervisas de i landthushållning; men denna sednare undervisning få de likasom på köpet, och den är att anse såsom en rekreation. Skolan har uträttat ofantligt mycket godt, hvilket kan vitsordas af en och hvar som känner till förhållandena i den ort der den är belägen: Men — den bär sig icke. Andra talare påstodo att den bär sig. Herr P. Nilsson i Espö ansåg att man uppoffrat nog mycket penningar på elementarläroverk; och detta är ett sådant: Frih. Fock ville afslå anstaget af det skäl att ban anser principielt oriktigt att staten ger understöd åt en enskild läroanstalt. Man diskuterade om huruvida högsta lönegraden för de geologiska biträdena skall bestämmas till 3,500 rdr, såsom k; m:t föreslagit, eller 3,000 rdr. Dessa biträden ha särdeles mycket att göra och måste besitta ganska stora kunskaper, efter hvad doktor Gumelius påstod. Men hrr: C. A. Larsson, C. Ifvarsson, grefve Posse m. fl. tyckte att de kunna nöja sig med 3,000 rdr: Det skäl grefve Posse anförde för sin åsigt var att en hofrättsassessor icke har mera än 3,500 rdr i lön. Man voterade om saken, och med 93 röster mot 32 bestämdes det ifrågavarande lönebeloppet till 3,000 rdr: Plenum slutades kl. !3 117 Bankoutskottet har i anledning af kamrarnes olika beslut om bankovinstens användande; hemställt att af vinsten för 1865 en million skall användas för bankens allmänna behof och återstoden behållas af banken: Beträffande 1866 års vinst kan utskottet icke tillstyrka riksdagen att fatta beslut om dess användande. Andra kammarens tillfälliga utskott n:r I har afgifvit följande utlåtanden i anledning af: 1:0) Hr P. Anderssons motion om upphäfvande af hvad folkskolestadgan föreskrifver rörande anskaffande och underhåll af skollokaler: Enär frågan om en förändring i föreskrifterna rörande ifrågavarande skyldighet för närvarande är beroende på K. M:ts pröfning, har utskottet hemställt, att motionen icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda. 2:0) Herr Siljeströms motion angående folkundervisningen: Motionärens förslag att namnet folkskola må förändras till kommunalskola och att elementar-läroverken må så anordnas, att lärjungens undervisning till omkring 14:de åldersåret — i medeltal räknadt — icke omfattar andra läroämnen, än sådana som böra förekomma i folkskolan, d. v. 8. annat än svenska ämnen, har utskottet icke kunnat bifalla och derföre hemställt, att dessa förslag icke må till någon åtgärd föranleda; . dels att folkskolans angelägenheter inom kommunen behandlas likasom öfriga kommunens angelägenheter på de vanliga kommunal-stämmorna, äfvensom att skolrådet, hvilket bör vara skildt från kyrkorådet, må ega att välja sin ordförande; kamt dels att, ofvanför kommunen, icke stiftet, utan länet, må med afseende på folkskolans angelägenheter utgöra den administrativa indelningen, och att dessa angelägenheter må i andra rummet handläggas af den närmast högre kommunalmyndigheten, nemligen landstinget, hvilket således bör. genom en af detsamma tillförordnad skolkomitå öfvertaga den befattning med folkundervisningen, som hittills tillhört domkapitlet; har utskottet hemställt, det riksdagen måtte i underd. skrifvelse anhålla, det k. m:t täcktes låta utarbeta och en kommande riksdag underställa nåd. förslag till sådana ändringar i nu gällande kommunallagar, hvarigenom det med motionen i denna del afsedda syfte må kunna uppnås. Slutligen har utskottet, med bifall till hvad motionären jemväl föreslagit, hemställt, det riksdagen för sin del besluter, att för hvarje folkskollärareseminarium en särskild styrelse af k. m:t i nåder förordnas.