Dagens Nyheter – 28 mars 1867, sida 1

Hotsatserna eller Bodlighot varar längst. (Forts, från föreg. Af.) — Tack skall ni ha för den goda gerning ni nu utöfvat, sade han; och må domaren i himmelen fästa afseende dervid, då niträder inför hans thron; Jag önskar blott att jag kunde rädda er från en så hastig död. — Ni kan det icke, Harry; jag vet att ni icke kan det. Men en annan tjenst skall ni lofva att göra mig. Ifall ni far hem igen och kommer till Stamford, skall ni der träffa min gamla mor, om hon ännu lefver. Säg henne — nej, det är bäst att ni icke säger henne någonting alls. Men skulle hon af någon annan få veta att jag är död, så lemna henne denna balsduk. Hon tog den af sig och gaf mig den; när jag reste; hon hade ingenting annat att skänka mig, stackars gumma. Säg henne att jag i min sista stund tänkte på henne och att jag bittert ångrade, att jag ej lydt hennes goda råd och förmaningar. Han hann icke tala mera förrän tåget satte sig i gång: Carely qvarstod ea svund orörlig på samma plats; derefter skyndade han in i sitt tält, föll ued på sina knän och uppsände tvänne brinnande böner till Gud: Den ena var en tacksägelse för det att han nu kunde återvända hem med ett fläckfritt namn, den andra var en för den ångerfulle brottslingen Ringer. När han steg upp och aftorkade de tårar,