Dagens Nyheter – 18 mars 1867, sida 2

— Kanske något misstag begås vid bokföringen? sade Frank. — Omöjligt! svarade herr Freestone: Jag har granskat räkenskaperna noga: Serni; detta kuriösa förhållande har existerat flera år; ehuru det icke varit så märkbart som det nu på en tid blifvit. Jag har ansett att några tillfälliga omständigheter förorsakat detsamma eller att jag möjligen misstagit mig i mina kalkyler. Nu tror jag fullt och fast att icke alla de penningar som bort inflyta i min kassa, kommit mig till godo. Och dock kan jag; såsom jag nyss sade, icke upptäcka ett enda feli böckerna: Oförklarligt! — Ja, det är det verkligen; yttrade Frank; och på samma gång högst ledsamt. Ar det något, ni önskar, jag skall göra? — Tack, genmälde herr Freestone: Jag ämnade just bedja er genomgå dessa kolumner; medan jag äter middag. Måhända ni påträffar någon oriktighet, som jag förbisett: Han åt så fort som möjligt, och då han kom tillbaka på kontoret; upplyste honom Frank att allt var fullkomligt riktigt. — Det var då högst besynnerligt! utropade byggmästaren, visst för tjugonde gången: Jag kan icke förstå, huru detta kommer till! — Skall jag granska någon annan del af boken? frågade Frank. — Tack skall ni ha, svarade herr Freestone. Jag har tänkt sjelf ännu en gång genomse förra månadens räkenskaper; men jag har så brådtom; och om ni vill göra det i mitt ställe; så har jag ingenting deremot; Ser ni, jag vill icke gerna besvära Cleverdon; ty han har; likasom jag sjelf, fullt ut så mycket att göra; som