Dagens Nyheter – 15 mars 1867, sida 2

kolonien voro uppförda nära intill hvarandra och liknade hvarandra fullkomligt, I hvardera ändan af hvarje byggnads vind var en glugg, och man kunde genom dessa gluggar lätteligen förpassa sig från det ena huset till det andra; emedan afståndet dem emellan i allmänhet icke var längre än en å två alnar; Rioger styrde genast sina steg till närmaste glugg och han bade icke väl i sällskap med Thompson krupit ut igenom densamma och in på närmaste stugas vind, förrän trappan och en del af vinden upplystes af de Jyktor förföljarne hade med sig. Då polistjenstemännen funno vinden tom; begrepo de väl, hvilken väg de flyende tagit;. Nu börjades en jagt som fortsattes en lång stund. Den ena byggnaden efter den andra passerades först af brottslingarne och nästan omedelbart derefter af rättvisans tjenare. Ringer var vig och snabbfotad; han hade alltid varit van att segra vid täflingar; i hvilka utgången berott af dessa egenskaper: Också förargade det honom att han nu icke lyckades vinna något försprång framför sina förföljare. Stölet härtill låg deruti att Thompson var lika tung på foten som han sjelf var lätt; och han måste; snart sagdt; släpa honom med sig, när han sprang: Emellertid ville han icke lemna honom åt sitt öde och sjelf fortsätta flykten; ty så förderfvad han än var, hade han vissa orediga begrepp om heder; och han skulle ha ansett det vara i högsta grad föraktligt gjordt att öfvergifva en vän i en slik belägenhet: När han insåg att de; om jagten fortfor ännu en stund, oundvikligen skulle bli upphunna och