Dagens Nyheter – 14 mars 1867, sida 3

don, skulle jag genom att mottaga denna, erkänna att jag verkligen brutit mot lagen. — Ni skall betänka att ni får återvända hem; om ni blir frigifven, yttrade öfveruppsyningsmannen: — Såsom en tjuf; med hvilken man haft medlidande! utropade Carely. Aldrig! Nivvill mig väl min, herre, och jag tackar er ännu en gång derför; men jag kan icke mottaga såsom ett gunstbevis hvad jag i sjelfva verket har rätt att fordra. Jag vill stanna här, till dess att jag utstått mitt straff. — Jaså; Nå; handla som ni sjelf behagar: Men jag kan bereda er en annan fördel; som ni utan alla betänkligheter bör kunna:begagna er utaf; Här har ni en s. k. befrielsebiljett; Denna berättigar er visserligen icke att återvända hem; men så snart Di är i besittning af densamma; bestämmer ni sjelf fritt öfver era handlingar, kan gå och göra hvad ni behagar inom kolonien: Jag brukar någongång utlemna sådana biljetter såsom belöning för godt uppförande — och jag må tillstå att aldrig, sedan jag kom hit, någon gjort sig bättre än ni förtjent utaf att komma i åtnjutande af frihet; Carely smålog åter, när han mottog detta bevis om; att hans städse otadliga vandel tillvunnit honom de personers välvilja och förtroende, under hvilkas uppsigt han var ställd. Då han gick från uppsyningsmannens bostad; voro hans steg fastare och hans hållning rakare. Hans hjerta klappade lifligare än vanligt; ty hän kände att han böjt sig öfver: slafvens ståndpunkt: (Forts.)