Dagens Nyheter – 13 mars 1867, sida 1

Motsatserna eller RBedlighet varar längst. (Forts. från föreg. Af.) Mason betraktade denne man med en min af den fullkomligaste likgiltighet; men när han fann att han icke kom ensam utan var åtföljd af — Foxall; sprang han upp från bänken; likasom hade han blifvit stungen af en orm. — Ah! min vän, sade hans f. d: hyresvärd med en viss bitterhet; vi träffas ännu en gång. — Hvad vill ni mig? frågade Mason. Om jag råkat i klämma, lärer det icke röra er mycket. Och som ni vet har jag icke gjort er sjelf något ondt; — Har ni icke gjort mig något ondt? sade Foxall i samma bittra ton; — Jaså, svarade Mason; ni tänker på den lilla hyressumma jag är er skyldig: — Och den lilla eldsvåda ni ställde till; tillade hans fordne värd: — Huru? Det måtte väl icke vara er mening att påbörda mig skulden till att elden kom lös? utropade Mason. Jag har läst om händelsen i tidningarne, men hvad har jag med den saken att göra? — Derom skall juryn utlåta sig; genmälde Foxall; Ni har gissat alldeles rätt, Roberts. Jag kan när Pn helst svärja på att denne man är WilliaWf Mason, som anlade mordbrand i Stamford: Polistjenstemannen svarade med en nick och