Dagens Nyheter – 11 mars 1867, sida 1

visshet på förhand att vi icke kunna bli öfvermannade; — Nej, i det afseendet är ingen fara å färde; svarade den andre; skrattande: Det finns eudast fruntimmer i huset; om jag undantager en gubbe, som om dagarne bär bort de saker, hvilka köpas i butiken; och om nätterna gör tjenst såsom de värnlösas försvarare. Man kan taga för afgjordt att han, i likhet med andra vakthundar, sofver som en stock och att han således icke kommer att göra oss något omak. Men skulle han vara nog dum att vakna; kunna vi utan svårighet tysta munnen på honom eller huru? — Ja visst, sade Mason med ett hemsktleende. Ett menniskolif!.:.Ingen af oss är väl nog feg att darra vid tanken på ett mord. Eller hvad säga ni, mina vänner? — Sådana små mindre behagliga förrättningar måste man ibland göra; om man icke vill bli gripen, anmärkte den fine herre, som uppgjort det förslag, hvarom diskussionen rörde sig. Det är bäst; tillade han, att vi stryka ut denna ritning, innan vi gå vår väg; den skulle eljest kunna bära vittne emot oss: Se på den först, båda två, så att ni icke saknar all lokalkännedom när vi anlända dit vi ämna oss: Uppmaningen åtlyddes; hvarefter den siste talaren omsorgsfullt torkade bort kritstrecken med sitt rockskört. . — Vi komma tillräckligt tidigt om vi begifva oss åstad om en ,half timma, sade han, i det han lyssnade till slagen af en klocka; som befann sig i ett närgränsande rum: Det tjenar ingenting till att vi ha brådtom. Ju senare vi