Dagens Nyheter – 9 mars 1867, sida 2

och vis icke alls. Han hade icke. ämnat fria Hill: henne, och såvidt han. sjelf: kunnat märka, ;var han. icke, heller kär uti henne;. Haäru då förklara den betryckta sinnesstämning, hvari han så plötsligen fann sig försätt? Var han. ej en fattig gosse, son till en, oordentlig. och .utsväfvande fader, hvilken gjort sig så illa känd isin hemort att det nästan var en skam att bära hans namn och som tymt från, sin familj — ingen visste bvart — lemnande ingenting: apnat i arf åt sitt oskyldiga barn är just detta namn: som han befläckat? Hade han icke af ren bartbertighet blifvit mottagen såsom stjenare i herr Ereestones hus; och ehuru han nu tillvunnit sig. ett visst förtroende; innehade han icke fortfarande: en undefordnad plats och saknade han icke alla tillgångar, genom hvilka det skulle ha. varit hor nom möjligt att en gång. blifva sin egen herre? Hura skulle ban då någonsin ha kunnat tänka, på att löna ;den godhet, han rönt af Lueys far; , genom att söka. vinna den unga flickans: hjerta och sålunda ivleda henne i en förbindelse, som i alla alseenden var henne ovärdig?; Det, var alldeles omöjligt: Han hade varit: lågsinnad; om han hyst sådana planer: Alltså var hön ingentiög, hade aldrig varit ock kunde. aldrig bli någonting för honom. Och när hamchörde satt: bon.skulle gifta. sig med en man, för hvilken hon sjelf hade tycke och som hennes far gillade; borde Han naturligtvis glädjag. Hvarföre gjorde han det icke? Frank var ännu mycket oerfaren; och ehuru han flera gånger gjorde sig denna fråga och gick en lång omväg; för att hinna besvara densamma;