Dagens Nyheter – 8 mars 1867, sida 2

(ERA ANENRaNRSrNERr SNR n nen och roande som denna; Ni kan vara öfvertygad om att det ej finnes en enda teaterpjes, som innehåller så många nyttiga lärdomar: Kom hem till mig, i stället för att gå på spektaklet; så skola vi tillsammans läsa fortsättningen och slutet på det ypperliga verket. Kom nu: — Nej, jag ser helst att jag slipper; utropade Gaylove skrattande. Hvar och en må följa sin smak; Men ni vet icke hvad ni går miste om, det påstår jag. Härefter sade han godnatt, nickade och vek af in på den gata; som ledde till teaterhuset. Frank styrde sina steg hemåt; men hans gång saknade sin vanliga raskhet, och det låg ett uttryck af bedröfvelse i hans blick: Angrade han sitt beslut att icke följa med Gaylove? Tyckte han att han gerna kunnat för en gång afvika från sina grundsatser; Afundades han den lycklige unge man, på hvilkens himmel solen lyste så klart och icke ett enda moln, ej ens längst bort vid horizontens rand, kunde upptäckas, under det att han sjelf, som haft så stora motgångar att bekämpa och som endast genom berömvärda sträfvanden lyckats ernå en temligen god ställning, icke kunde blicka in i framtiden, utan att se idel svårigheter framför sig? Ingen af dessa tankar uppstodo hos honom; men han hade i djupet af sitt bröst erfarit en känsla, som väckt hans förvåning och gjort honom bekymrad, (Forts:;) — tr ———