Dagens Nyheter – 7 mars 1867, sida 1

Garibaldis nya fredliga fälttåg. Sedan ett par månader pågår i Italien en fredlig kamp af stor märkvärdighet. Det är uppenbart att riket ej får någon ro till utveckling förrän Rom blir dess hufvudstad: Hela nationen — Roms befolkning inberäknad: — vill ock att italienska regeringen skall bemäktiga sig Rom. Men påfven och hans presterliga anhang vilja det icke, ty mista de Rom, så blifva de såsom judiska folket sedan det förlorat Jerusalem: försvinnande atomer af de särskilta folken, utan sammanhang och öfverhufvud; Faller påfveväldet så faller: katolicismen, och faller denna, så faller all statskyrka. Derföre vill äfven det protestantiska presterskapet i alla länder gerna att påfven må bibehålla väldet i Rom. Kejsar Napoleon står i denna fråga på presterskapets sida, ty påfven har i hans rike en arme af 40,000 svarta krigare, hvilka i messan och biktstolen föra hans talan och der, om deras öfverhufvud så vill, kan uppegga folket till religiöst hat mot den verldsliga styrelsen och bringa det att välja regeringens motståndare in i franska larstiftande församlingen. Italienska regeringen vågar för franska kejsarens skull icke taga Rom, ehuru detta endast väntar en piemontesisk fana, för att skicka sin påfve tilk annat land; Italienska. regeringen lemnar således romerska frågan för närvarande åsido, men vill ordna presterskapets ställning inom staten. Den har velat göra detta på det alldeles nya sättet att förklara kyrkan helt och hållet oberoende af staten, så att denna icke skulle hafva det ringaste med kyrkan att skaffa. I sammanhang dermed bar regeringen föreslagit att all kyrkans egendom skulle småningom säljas genom en belgisk affärsman (grefve Dumonceau). Denne skulle för alltsammans betala omkring 1300 millioner rdr; hvaraf staten skulle taga något öfver 400 millioner och presterskapet få behålla resten. Riksdagens alla utskott förkastade denna plan; emedan den skulle skapat ett mäktigt, rikt och alldeles okontrolleradt parti, i stånd att skaffa sig ett alltför stort och vådligt inflytande i staten. Samtidigt härmed ogillade riksdagen ett förbud, som regeringen hade utfärdat mot allmänna folkmöten i Venedig: Då upplöste regeringen parlamentet, förordnade nya val till riksdagsmän och uppmanade offentligt valmännen att välja sådana personer, som vore sinnade att understödja regeringen och dess plan rörande presterskapet. Vid nyheten bärom öfvergaf Garibaldi sitt lugna Caprera och reste öfver till italienska fastlandet. Han for i tysthet gsnom Florens; men talade i Bologna och har sedan besökt Venedig för att uppmuntra folket att motstå presterskapet och dess vänner: Om hans handlingar i detta afseende har man hittills erfarit följande: När Garibaldi under sin resa till Venedig anlände till Bologna och tog in i San Marcohotellet; samlade sig utanför detta en ofantlig menniskomassa, till hvilken den fordne diktatorn NE en en rr aa a a