Dagens Nyheter – 5 mars 1867, sida 2

— Emedan jag vet huru det står till med er; moder; kvarade gossen. Jag vet att ni skulle arbetd, för att bespara mig alla uppoffringar, till Jess att ni lades på sjukbädden; om jag blotd tilläte er att göra det. Följden kunde då bliva att jag gjorde en förlust som för mig vore kännbarare än hvarje annan: Derföre har jag eslutat att ni icke skall öfveranstränga er. Jag vill visst icke att ni skall föra ett sysslolöst lif; ty deraf skulle ni, som är van vid att vera verksam, icke må synnerligen väl. Jag har alltså hyrt en liten stuga, hvars belägenhet är sådan, att man der inandas frisk luft och har fri utsigt öfver landsbygden — ni skall följa nig dit, och få se om ni ej finner lokalen lika treflig som jag. Men innan den lilla bonirgen blir iordningställd är mycket att göra; Ni skall hafva bestyr härmed; äfvensom med vårt lilla hushålls skötande; Sålunda får ni sysselsättning, utan att likväl löpa fara att mista synen till följd af alltför stora ansträngningar, rattvak o. s. v. Mary betraktide sin son, hvilkens anlete strålade af förtjusning. En flod af tårar störtade ur hennes ögon, men hon sade endast: — O! Frank! Hvarföre har du gjort allt detta, utan att sägaett enda ord derom till mig? — Emedan jag vetat, genmälde han, att ni; om jag omtalat mina åtgärder för er, skulle ha nekat mig att lölja min vilja: Men nu är allt öfverstökadt, och hvad en gång har skett, det har skett, Ni kan således nu icke göra annat än besöka den lilla kojan och se till att den blir med det första inredd på ett så trefligt sätt som möjligt. Ser ni, jag vill att ni skall bo i ett riktigt vackert rum. (Forts:)