Dagens Nyheter – 5 mars 1867, sida 1

sbillinge etc., Den Ethiopiska sångartruppen etc.; Belöning af femtio pund etc. — Hum! tänkte Mason; då han blef varse den sistnämnda rubriken. Det kan vara något att fundera på. Jag skulle med största nöje vilja lägga vantarne på denna summa. Med liten tur vore det icke omöjligt. Jag skall läsa vidare om saken; Hvem vet om icke lyckan ledt mina steg hitåt? Han närmade sig intill väggen och läste till sin stora häpnad och bedröfvelse följande anslag: Belöming af Femtio Pund. Alldenstund arbetaren Wiliiam Ma2son, som hittills varit bosatt i staden Stamford inom grefskapet Lincoln, är misstänkt för att hafva af hat och bämndgirighet anlagt mordbrand, till följd hvaraf fyra mindre hus i berörde stad nedbrunnit; och enär gagde William Mason från sin hemort afvikit och sedan icke vidare låtit höra af sig, alltså kungöres härmedelst att em belöning af Femtio pund skall komma den eller de personer tillgodo, genom hvilken eller hvilka vederbörande erhålla upplysning om merbemälte Masons vistelseort samt sådana fakta, hvarigenom hans brottslighet kan bringas i bevisning, nemligen oTjugufom pund så snart han blifvit gripen och ytterligare Tjugufem pund s när han af domstol blifvit förklarad skyldig till det brott, hvarför han misstänkes. Willixzm Mason är en starkt bygd, groflemmad man omkring fem fot och åtta tum lång, har mörk ansigtsfärg, yfvigt kindskägg och tjocka ögonbryn. Hans sätt att tala till och bemöta de personer, med hvilka han kommer i beröring, är tvärt och sträft, hans röst hes och hans gång vaggande. Man antager att han uppehåller sig någonstädes i närheten af London.