Dagens Nyheter – 4 mars 1867, sida 1

Motsatserna eller Bedlighet varar längst. (Forts. från föreg. AF.) — Nåväl, kom då när det blifvit riktigt mörkt, sade Mason: Jag vill icke att man skall se dem föras bort; Det blir icke mera än ett ärligt lass af alltsammans: Låt fordonet stanna på gården; så skall jag -bjelpa till att lasså på. — Denne man ämnar lura sin värd, tänkte köparen, under det han vandrade bemåt: Men det är något som icke angår mig det aldra ringaste;s Jag har fått sakerna för godt pris, och denna omständighet är tillräckligt vigtig, för att häfva alla betänkligheter: Så snart mörker inträffat, blefvo familjen Masons husgerådssaker afhemtade: Deras förre egare erhöll det öfverenskomna penningebeloppet: När lasset hunnit så långt bort att Bill icke vidare behöfde befara att de personer; som mötte detsamma, skulle anse sakerna vara hans, trädde han in i stugan och sade till sig sjelf: — Gud vare lof att detta bråk är öfverstökadt! Det går icke an att jag stannar längre här i staden: Jag har varit alltför illa ute, för att icke riskera det värsta: Hvarföre skulle jag deltaga i den sista affiren? Polisen kom å oss, innan vi hunno sätta oss i besittning af. rofvet, och hade ej mina ben varit så flinka, skulle jag måhända vid det här laget ha suttit i kurran: Det är icke omöjligt att man hyser misstankar om att jag var med: Nej, jag begifter mig till London; Der kan man stå sig lika bra som här, ja mycket bättre; Der skall