Dagens Nyheter – 2 mars 1867, sida 2

oende för. ———— — Bidrag till rättskipsingens historia I Sverge. n gästgifvare i Norrland, Per Largson i Bollnäs, ade blifvit af Bollnäs häradsrätt dömd att för edrägligt förfarande som gäldenär hållas till straffrbete i 2 år och 4 månader m, m. Per Larsson förpassades derefter till Gefle cellfängelse, derrån han dock öfver berörde utslag besvärade sig og hofrätten, som uti i dessa dagar afkunnat ätsläg helt och hållet frikänt honom, tillfölje Kvaraf an också genast försattes på fri fot. Våra lagar måtte i sanning vara underliga, då le kunna föranleda en så helt och hållet olika olkning, som ofvanstående exempel visar. Antagom u, att häradsrätten obetänksamt och utan laga käl fällt Per Larsson till ett nesligt straff, — hvem skall ersätta honom för hans då oförtjenta lidande? rörunderligt förefaller det emellertid att ett mål can så olika bedömas, som det ifrågavarande, der na domstolen fäller den åtalade till långt fängelsestrafi, men den andra tvert förklarar att den förra dertill saknat allt laga skäl. Med sådana exempel för ögonen skall det snart inträffa, att snart sagdt hvarje mål fullföljes ända till dess man fått högste domstolens utslag eller dom, då ändtligen det farliga hasardspelet är slut säger en Gefletidning. Eldsvåda. Natten till sistlidne söndag nedbrann manbyggningen till den vackra egendomen Aspberg, i Segerstads socken af Wermland, tillhörig löjtnant Berggren. Som elden icke varsnades förr än hela byggnaden var insvept i lågor hunno de inneboende endast rädda sina lif, utan att något af lösegendomen kunde bergas. Byggnaden och lösegerdomen voro försäkrade, men så lågt att egaren lider stor förlust. Slutadt lidande. Å Wadstena hospital afled för några dagar sedan en enka derifrån staden uti den höga åldern af några och 90 år. Hon intogs å hospitalet år 1814, således för 52 år sedan, lidande af ursinne, hvilken sjukdom ända in i de sednaste lefnadsåren tidtals besvärade henne; hvara hon äfven sedan flera år tillbaka var ind. Försök till meodermerd. Från Hernösand skrifves: Båtsmannen Pehr Olof Nährs i Näset å Ahlnön femtonåriga dotter Cajsa Lena har söndagen den 3! sistlidne månad, i uppsåt att skada sin moder Edla Pehrsdotter, lagt fosforstickor i kaffe, som modren derefter förtärt och deraf hastigt insjuknat i svåra plågor, hvarifrån hon dock blifvit återställd. Flickan är för detta sitt brott införpassad till länsfängelset i afbidan på ransakning. Oiyokshändelse. Den 9 februari på aftonen timade den olyckshändelsen att en qvarnsten i Möllentorps qvarn i Westergötland remnade under det verket var i full gång, och en del af stenen träffade mjölnaren Anders Magnusson för bröstet så våldsamt, att han ögonblickligen afled. Från Kalmar skrifves den 26 febr. till D. A.: Kalmar sund är nu öppet söderut. Någon drif-is finnes väl ännu, men denna går åt söder med den rådande nordostliga vinden. Till Bergqvara bafva fartyg redan inkommit, och det är säkert, att vi äfven hafva fartyg här så snart vinden går öfver på sydvest. Från en person, som i vinter besökt Gotska Sandön, har jag nyligen haft bref. Han skrifver, satt der har i år varit en förfärligt svår vinter. Den person, med hvilken fyrbetjeningen uppgjorde att i början af januari resa öfver till Gotland för att afhemta fyr-journalen, strandade med sin båt den 15 i samma månad på Kyrkudden å Sandön. De begge personer, som befunno sig i båten, blefvo förfrusna till händer och fötter. Båten sönderslogs och de medhafda provianteffekterna, värderade till omkring 200 rdr, gingo förlorade. Svårast är det för de stackars menniskorna, som blifvit skadade till sin helsa. Först den 11 februari kunde de med båt fara från stationen till Fårön, sedan de blifvit någorlunda återställda. Nöden bland de sednast brandskadade i Göteborg är mycket stor, ehuru många medlidsamma menniskor skyndat att komma med hjelp. Göteborgsposten för i går skrifver bland annat: Många lära beklagligen de vara, hvilka ännu sakna tak öfver hufvudet. Ehuru den fattigare befolkningen i trakten, der olyckan inträffade, med den hjelp: samhet, som vid dylika tillfällen isynnerhet hos denna klass aldrig förnekar sig, gjort sitt bästa för att bereda plats åt brandskadade grannar, har dock utrymme saknats för de många, som denna gång blifvit husvilla. I en källare i Haga vorc sålunda förliden natt ej mindre än 23 personer in logerade. Under den nu rådande stränga kölder är en sådan brist på lämpliga lokaler för inrym mande af ännu husvilla brandskadade dubbelt be klagansvärd.